Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmar läns forntid af Fabian Bæhrendtz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
rundad sten på en flat eller något urholkad större dylik, såsom det
ännu i dag sker mångenstädes bland s. k. vilda folk. Dylika
primitiva "kvarnar" äro visserligen anträffade på Öland, men, om de
verkligen gå så långt tillbaka i tiden som till stenåldern, är nu
omöjligt att afgöra. — Af fiskredskap från stenåldern, funna inom
Kalmar län, känner man en metkrok af ben med hullingar samt ett
ljuster, bestående af två motställda sågtandade spetsar af samma
ämne. Metkroken, som tillhör statens historiska museum, är funnen
inom länet utan närmare uppgift; ljustret, som tillhör Kalmar
museum, är funnet i Hörningemosse i Köpings s:n.
Kläderna gjordes helt naturligt till en början uteslutande af
skinn, som hopsyddes med trådar af senor eller dylikt. Man har
inom länet hittat en hel del härvid använda redskap, såsom skrapor
af flinta, hvarmed skinnen rengjordes, samt prylar af ben, hvilka
nog brukats för att i skinnen sticka hål för tråden. Sedan man väl
fått fåret såsom husdjur, lärde man sig sannolikt snart att bereda
ylletyg och så däraf göra kläder.
Såsom vapen och verktyg brakades dolkar, spjut, pilar, yxor,
klubbor, mejslar, sågar, knifvar, borrar, skrapor, prylar m. m., de
flesta ’helt eller delvis af sten, stundom af horn, ben eller trä.
Dylika af sten, dels flinta, dels andra stensorter, äro, såsom redan är
nämndt, i stor mängd funna inom länet, men däremot endast några
få af horn eller ben; inga stenåldersredskap af trä äro däremot kända
från denna trakt. — Dollarna, hvilka liksom spjut- och pilspetsar
nästan alltid äro af flinta, hafva vanligen haft ett särskildt fäste af
trä eller horn, hvaraf dock nu ingenting finnes i behåll, men ofta
hafva de ett mer eller mindre fint arbetadt fäste af flinta i samma
stycke som klingan. Spjut- och pilspetsarna fästes i lämpliga skaft
af trä. Hvarken dolkar eller spjutspetsar hafva slipad egg; de måste
därför hafva varit fruktansvärda vapen genom de sår, de
åstadkommo. Flintyxorna fästes i ett klufvet eller genomborradt skaft;
andra stenyxor hade ofta ett borradt hål eller mera sällan en
ränn-formig fördjupning eller en afsats för skaftets fästande. Mejslarna
motsvarade nutidens lmggjärn, men torde äfven åtminstone de
bredare hafva användts såsom yxor; somliga hafva svängd, ofta djupt
urgröpt egg (hålmejslar, äfven kallade tväryxor). Dessa senare voro
mycket nyttiga, emedan man med dem kunde på en gång aflägsna
ganska mycket af det material, som skulle bearbetas.. Flinthiif
varna hafva aldrig slipad egg, utan denna är städse bildad af den
skarpa kant som uppstår vid flintans klyfning; sannolikt hafva de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
