Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmar läns forntid af Fabian Bæhrendtz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
haft skaft af trä eller dylikt, så att man kunde hålla i dem utan
att skada handen. Sagorna (alltid af flinta) äro halfmånformiga
: med sågtandad egg, som ofta har en glänsande yta, uppkommen
genom nötning mot det sågade träet, så ock ryggen, som nötts mot
ijågot slags handtag. De flesta skraporna äro nästan runda och
jliafva sannolikt haft skaft af trä eller ben; andra hafva skaft af
flinta i samma stycke som bladet (skedformiga). Fig. 2, 3, 4, 6,
7, 51, 52, 53, 54, 55, 56 visa exempel på hithörande fynd.
Första bearbetningen af stenen såsom material för ett vapen
eller verktyg skedde medelst s. k. hiacksten, hvartill kunde
användas nästan hvilken kiselsten som helst; ofta äro dock dylika stenar
försedda med runda fördjupningar för att bilda säkrare fäste för
fingrarna. Var. det ett flintblock, som bearbetades, afskildes därifrån
genom slag mer eller mindre tunna spåner, af hvilka somliga utan
vidare torde hafva användts såsom knifvar. Skulle man göra en
pilspets eller dylikt, behöfdes ytterligare bearbetning antingen med
knacksten eller med något annat verktyg, t. ex. en mejsel af horn
eller ben, som trycktes mot flintspånen och därvid afskilde små
skärfvor. Skulle åter större föremål, såsom yxor eller mejslar,
framställas, tog man det inre af ett flintstycke, den s. k. kärnan, och
gaf åt densamma genom knackning den önskade formen. Äfven
andra stenarter, såsom trapp, skiffer m. fi., bearbetades i hufvudsak pä
samma sätt som flintan, ehuru de långt ifrån voro så användbara
som denna.
Många vapen och verktyg äro emellertid ej blott bearbetade
genom knackning, de hafva sedermera mer eller mindre slipats,
hvarvid hela redskapet ofta fått ett finpoleradt utseende. Slipstenar af
olika slag äro till ganska stort antal anträffade inom länet. Somliga
äro mindre med slipytor rundt omkring; de användes för slipning af
smalare redskap, särskildt hålmejslar. Andra, i allmänhet något
större, äro använda på endast en sida, som då är flat och helt och
hållet glattslipad; å dem slipades de stora yxorna och mejslarna.
Åter andra hafva en flat sida, å hvilken förekommer några breda,
rännformiga slipbanor; de användes sannolikt för slipning af s. k.
trindyxor. Detta slags slipstenar äro dock ej kända från Kalmar
län. Vid slipningen användes troligtvis, åtminstone vid dess början,
sand och vatten för att underlätta bortnötningen af de största
ojämnheterna. Eggens finpolering skedde sannolikt medelst små brynen af
sandsten eller skiffer, som ofta nog anträffas äfven inom Kalmar län.
Ej sällan äro dessa ornerade och till formen smakfulla, hvarför de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
