Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmar läns forntid af Fabian Bæhrendtz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
att Nordens bärnsten sannolikt redan under stenåldern letat sig väg
till Södern och där blifvit en eftersökt och dyrbar handelsvara. Inom
Kalmar län finnes dock ingen bärnsten, hvarför bytesmedlet här
måste hafva varit af annat slag. Hvad det varit, veta vi ej.
Möjligen pälsverk.
Som samfärdseln med andra länder åtminstone delvis måste ske
sjöledes, är det en gifven sak, att bronsålderns svenskar hade
far-tyg, med hvilka de kunde göra ganska långväga färder. Om dessas
utseende få vi också kännedom genom otaliga afbildningar å de s.
k. hällristningarna, bronsålderns bekanta bildskrift, som äfven i
andra hänseenden ger oss kunskap om den tidens förhållanden. Från
Kalmar län äro dock inga hällristningar kända, ehuru sådana finnas
både i Blekinge och i Östergötland. Enligt hällristningarna voro
fartygen olika i för och akter, men saknade master. Konsten att
segla var därför förmodligen ännu okänd. För samfärdseln till lands
användes, att döma efter hällristningarna, såväl tvåhjuliga som
fyr-hjuliga vagnar, dragna än af hästar, än af oxar. Hästar användes
för öfrigt äfven till ridt, hvilket i forna tider ej alltid var vanligt
i Södern. Fynden från Kalmar län gifva dock inga upplysningar i
detta hänseende.
Lefnadssättet torde i hufvudsak hafva varit detsamma som
under senare delen af stenåldern, endast att boskapsskötsel och
åkerbruk sannolikt spelade en vida viktigare roll än då. I detta
hänseende lämna fjmden från vår trakt åtminstone någon upplysning; en
skära af brons (fig. 15) är nämligen funnen vid Lerkaka i
Runstens s:n. Kläderna voro nog nu mera allmänt af ylle, åtminstone
har det så varit förhållandet i andra delar af vårt land, så vidt
gjorda fjoid gifva vid handen.
Utom förut brukliga vapen tillkomma nu svärd samt såsom
skyddsvapen sköldar och hjälmar. Af dessa senare äro dock inga
funna inom länet, däremot äro andra vapen och verktyg i mängd
tillvaratagna här, hvaribland må nämnas svärd, dolkar, spjutspetsar,
yxor, sågar, knifvar och små tänger (pincetter) — saxar voro
däremot ännu okända. — Svärden, som alltid äro tveeggade och spetn
siga, äro jämförelsevis korta och mera afsedda för stick än hugg:
de hafva stundom rikt ornerade fästen af brons, stundom likasom
dolkarna en mer eller mindre bred skafttunga, i hvilket fall fästet
varit af något annat ämne, t. ex. ben eller horn. De hafva aldrig
parerstång. Yxorna äro af flera slag. Somliga hafva skafthål
likasom en del stenyxor (fig. 11), andra äro urholkade och fästes vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
