Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmar läns forntid af Fabian Bæhrendtz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
ett knäböjdt skaft, som instacks i urholkningen och fastbands vid
den lilla ögla, som ofta finnes vid kanten af yxan (holkyxor), åter
andra hafva med sin öfre del instuckits i ett likartadt knäböjdt, men
klufvet skaft, som därvid fann stöd mot, en mer eller mindre
framträdande tvärås (skaftkantsyxor). De båda senare slagen af yxor
kallas äfven hål- och skaftcelter. Af hnifvarna äro somliga
mycket tunna och torde hafva användts till rakning. Pincettërna
brukades nog också för att aflägsna hår från ansiktet. Fig. 11, 13,
15, 17, 58, 60, 61, 62 visa några hithörande föremål, funna inom
länet.
Bland bronsåldersfynd från Kalmar län få ej förglömmas en del
rikt ornerade hängkärl af brons, hvilkas användning man ej har
fullt klar; de hittas vanligen tillsammans med andra bronssaker ute
på marken eller i mossar (mark- och mossfynd), vare sig de
dit-lagts i religiöst syfte (votivfynd) eller gömts under ofredstider för
att framdeles åter upptagas (depotfynd). Dylika kärl äro funna
flerstädes inom området, såsom vid St. Dalby i Kastlösa s:n (fig. 16),
Torstorp i Söderåkra s:n, Ingelstorp i Dörby s:n, Bjurvik i Hjorteds
s:n, Fårhult i Gladhammars s:n och Kangelsbo i Locknevi s:n. —
Mark- och mossfynd äro i öfrigt ej ovanliga inom länet. Så t. ex.
hittades för några år sedan — för att ej nämna mindre betydande
fynd af detta slag — under nyodling vid Vallby i Hagby s:n tre
svärd med vackra fästen, i en mosse vid Gräsgärde i Arby s:n en
stor massiv 3’xa (fig. 11), och i en annan mosse vid Långlöt på
Öland två lurar (fig. 20) och två konstrikt gjutna kedjor (bälten),
allt af brons. — Lurarna från Långlötsfyndet torde hafva användts
antingen i striden såsom ett slags krigstrumpeter eller vid templen
för att kalla menigheten tillsammans; likartade äro funna äfven
annorstädes både i och utom vårt land, och af Bohusläns hällristningar
får man se, huru de buros, när man blåste i dem. De, som äro
bevarade oskadade, hafva visat sig vara goda musikinstrument.
Af lerkärl från denna tid hafva inom länet åtminstone anträffats
några graffynd, däribland’ ett kärl af särdeles egendomlig form, en
s. k. husurna. Dylika kärl, som hafva formen af en rund eller
rundadt afläng hydda, äro mycket sällsynta i vårt land. Däremot äro
de vanliga i mellersta Italien och förekomma äfven i vissa delar af
Tyskland, hvilket allt tyder på att bruket att tillverka sådana kärl
uppstått i följd af förbindelser med Södern. Det nu ifrågavarande
kärlet, som är funnet i ett röse vid Fälle i Mönsterås s:n, har på
sidan en dörrliknande öppning; äfven den tillhörande dörren är till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
