Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmar läns forntid af Fabian Bæhrendtz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
till stor del innehades af keltiska folk. Förbindelsen med sydligare
trakter var dock ej så liflig som förut, äfven om ett eller annat
bronskärl af klassisk bärstamning ännu kunde leta sig väg hitupp.
Bestämmande för stil och smak voro hufvudsakligen mellaneuropeiska
former eller, såsom de kallas efter de viktigaste fyndorterna på
kontinenten, Hallstatt- och La-Tène-former, hvilka i regeln
karakteriseras af måttfullhet. Fig. 22, 25 visa prof på tidens smak. I
afseende på arbetsskicklighet märkes ingen förändring.
Om förhållandena inom Kalmar län under denna del af
järnåldern har man, hvad Öland beträffar, jämförelsevis god kännedom
genom talrika, hufvudsakligen under de senaste åren gjorda fynd.
Fig. 21 visar en kittel från denna tid, hvars öfre del är af järn,
under det den nedre är af brons; den anträffades för några år sedan
å ett större graffält vid Öfre Ålebäck i Gårdbv s:n i en graf och
innehöll rester af ett likbål. Dylika kittlar hafva för öfrigt flera
gånger hittats i grafvar både i Danmark och i Tyskland, hvarför
nämnda pjäs möjligen är införd från något af dessa land. A samma
graffält fann man äfven en annan kittel, förfärdigad helt och hållet
af brons, hvilken sannolikt äfven den är införd utifrån; också den
hade användts såsom grafkärl. Andra öländska fynd bestå däremot
otvifvelaktigt af inhemska arbeten, hvaribland må nämnas svärd,
spjutspetsar, sköldbucklor, halsringar, spännen och dylikt.
Svärden, som mera än bronsålderns äro afsedda att hugga med,
äro både en- och tveeggade. Af sköldarna, som bestått af trä,
återstå nu endast handtaget och den öfver detsamma såsom skydd
sittande bucklan, hvilka båda gjordes af järn. Fig. 23 visar ett
liopböjdt tveeggadt svärd och fig. 24 en sköldbuckla, f. på det
nyssnämnda graffältet vid Öfre Ålebäck. Bland smyckena må särskildt
framhållas de talrikt förekommande halsringarna, en prydnad, som
ju redan under den senare bronsåldern var mycket omtyckt. Dessa
ringar äro ofta försedda med en ledgång (fig. 25). I samband
härmed må äfven nämnas ett slags smycken, som egentligen synas vara
karakteristiska för Gottland, där de förekomma i stor mängd —
vid ett tillfälle hafva ända till 2,000 stycken hittats i samma graf —,
men som äfven någon gång träffas på Öland, nämligen små
halvklotformiga bucklor af brons. De hafva brukats som prydnader på
kläderna, i synnerhet på hufvudbonaden, och torde i sitt
ursprungliga tillstånd genom sin mängd och sin guldglans hafva gifvit
dräkten — åtminstone i dess ägares tycke — ett ståtligt utseende. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
