Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmar läns forntid af Fabian Bæhrendtz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
vet man ej. Väderkvarnar, på hvilka särskildt Öland i våra dagar
är så rikt, torde man ej hafva börjat använda förrän på 1300-talet.
.Bland yrkena stodo vapensmidet och skeppsbyggeriet högt, en
helt naturlig sak under en tid, då strider och sjöfärder spelade en
så stor roll. En nyhet i afseende på fartygen var, att de ej
endast voro afsedda för rodd utan äfven förde segel. Handelsfartygen
voro gifvetvis enklare än krigsskeppen och förde ej så talrik
besättning; de brukade därför ej heller så många åror. Ehuru den döde
cfta begrofs i sitt skepp, har man ingenstädes i vårt land hittat
något sådant bevaradt. Klinknaglar och andra mer eller mindre
förstörda rester af metallutrustningen har man dock påträffat här
och hvar i grafvar såväl från vikingatiden som från folkvandringens
dagar. Särskildt på Öland är dylikt grafinnehåll ej ovanligt.
För samfärdseln till lands brukades nog nu mera än förr
vagnar, åtminstone på Öland, där det torde varit lättare att taga
sig fram med dylika fortskaffningsmedel än på fastlandet. Ett
hithörande fynd — ett vackert bronsbeslag till en sele med två stora
hål för tömmarna (fig. 82) — är hittadt vid Bröttorp i Norra
Möckleby s:n. På fastlandet däremot fick man sannolikt ännu
hufvudsakligen nöja sig med ridvägar, men i samma mån som
kristendomen vann insteg, ägnades större uppmärksamhet åt förbättrandet
af vägarna. Att anlägga ny väg eller bro ansågs som ett för Gud
behagligt verk, som försonade många synder för den, som utförde
arbetet, eller för hans närmaste. Af runstenar från skilda delar af
vårt land få vi också veta namnet på mången, som gjort ett sådant
verk antingen för sin egen salighet eller för någon frändes. Äfven
på Öland har förr funnits en nu försvunnen runsten med dylik
inskrift. Den stod vid Bägby bro i Gärdslösa s:n och inskriften
förmälde, att tre bröder "Östen, Sigvat och Advat reste denna sten och
gjorde denna bro efter Ave, sin gode fader".
Af de många och dyrbara fynden från vikingatiden framgår,
att befolkningen i Kalmar län fortfarande var i hög grad välmående
och detta icke blott på Öland utan äfven på fastlandet, som nu
framträder ur den obemärkthet, hvari det befunnit sig under
järnålderns föregående skeden. Prakt och lyx voro här som annorstädes
i vårt land karakteristiska för tiden, ehuru det åtminstone under den
tidigare, egentliga vikingatiden väl mycket tog sig uttryck i
öfverdrifven grannlåt och effektsökeri. Mot vikingatidens slut blef det
dock bättre: en sundare smak gör sig gällande och prydnaderna få
ädlare och elegantare former.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
