Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmar läns forntid af Fabian Bæhrendtz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lunda kyrka; att den varit vigd åt Tor torde vara otvifvelaktigt.
1 närheten, öster om kyrkan, växte förr några gamla björkar, om
hvilka allmogen visste berätta, att de aldrig kunde utrotas; så snart
något träd nedhöggs, uppkom strax en ny stam i den nedhuggnas
ställe. Här har därför sannolikt funnits en forntida offerlund. Om
offerlundar vittna ock de många ortsnamn, i hvilka Lund eller Lunda
ingår, såsom Lund, Lundby, Lundtorp, Lundegård, Göslunda,
Eke-lunda, Folkeslunda, Ebbelunda och dylika. Andra ortsnamn antyda,
att någon helgedom af annat slag fordom funnits där, t. ex.
Hofgården (af hof = tempel), Harg (altare), Yi (helgedom), Dödevi,
Karlevi m. fl. Äfven namnet Solberga, som förekommer på många
ställen inom länet, exempelvis i Köpings, Gräsgårds, Lofta, Högsby,
Ålems och Dörby socknar, torde höra hit, såsom betecknande ett
ställe, där solguden dyrkades genom offereldar, tända någon natt vid
dagjämnings- eller solståndstid, hvarjämte namnet Smörkullen
(Dö-derhults s:n) anses tyda på ett ställe, där man under hednatiden
genom smörjningar offrat åt någon gud.
Till de förut omtalade religiösa symbolerna, hjulet och yxan,
hafva nu kommit tershammareu och hakkorset, detta senare bildadt
af fyra lika långa, vinkelböjda korsarmar. Torshammaren tillhör
uteslutande hednatidens sista skede, under det att hakkorset förekom
långt tidigare, inristadt på smycken och vapen såsom ett heligt,
lyckobringande och skyddande tecken (jfr sid. 33). I Kalmar museum
linnes ett stort ringspänne af brons, å hvars ändknappar hakkors
äro inristade; det är funnet i Gärdslösa kyrkby på Öland.
Främmande författare hafva allt sedan Pyteas[1] dagar haft
åtskilligt att berätta om förhållandena i Norden under förhistorisk tid,
men ingenting däraf torde vara särskildt hänförligt till Kalmar län.
Endast en norrman, som under senare hälften af 800-talet gjorde en
sjöfärd från Hedeby (Schlesvig) till esternas land, nämner i
förbigående Öland och Möre, men har ej mera att förtälja om dem, än
att de hörde till svearna (to sveon).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
