Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Smärre uppsatser af F. B[ærendtz]
- II. Grafstenar i Kalmar museum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
II.
Grafstenar i Kalmar museum.
Allt sedan medeltiden var det sed, att man äfven i kyrkorna
beredde liviloplatser åt de döda. Så också i Kalmar gamla
stadskyrka, där stadens mera förmögna familjer hade sina murade
grafvar, täckta af ofta rikt skulpterade stenar. En forskare, I. H.
Rhezelius, som år 1634 i arkeologiskt-historiskt syfte besökte
Kalmarorten, beskrifver sju af kyrkans grafstenar, hvilka tillhörde adliga
eller eljest genom sitt ämbete framstående personer. Då kyrkan på
1670-talet på Karl XI:s befallning nedbröts, förstördes några af
dessa stenar, men trenne finnas ännu kvar, ehuru de äro illa
åtgångna af tidens tand. För att skydda dem mot fullständig
förstörelse, inflyttades de för en del år sedan från gamla kyrkogården,
där de senast legat, till slottet och förvaras nu i vattentornets
källarvåning.
Midt för dörren ligger en sten, som år 1634 täckte en graf i
"ett kor vid norra sidan i kyrkan". Den var då sprucken snedt
öfver, hvilket skylldes på danskarna under 1611 års krig; nu saknas
öfre partiet-af densamma. Denna sten, som år 1754 framgräfdes
ur det dä ännu kvarliggande gruset af gamla kyrkan, prydes af
tvenne bilder i upphöjdt arbete, föreställande en man och en kvinna,
samt bär följande inskrift: Hær ligger begraven ten ædle och
vel-burdige Christopher Andersson till Stensnæs, hvilken i Herranom
afsomnade ten — anno — uthi sin ålderdoms — år; sampt hans
elsk-lige husfru, then ædle och velburdige fru Gertrud, hvilken i Gudi
afsomnade på Kalmar slot ten 19 Aprilis Anno 88 uthi sin ålder
på tet 45 är. Gud deras sjelar nådeligen bevare".
Kristoffer Andersson hette ursprungligen Stråle, men fick af
Erik XIV sitt vapen förbättradt med en flygande grip i ett
silfver-fält, hvarför han själf och barnen sedan kallade sig Grip. Längre
fram inlade medlemmar af den äldre Gripsläkten protest häremot,
och tvisten hänsköts 1644 till drottning Kristina, hvilken
afgjorde-den så, att Kristoffer Anderssons släkt fick sitt vapen ytterligare
förbättradt: gripen blef förgylld, och namnet ändrades i enlighet
därmed till Gyllengrip. Kristoffer Andersson var ägare till
Stensnäs i Ukna socken och fick med sin tredje hustru Stäflö i Åby
socken. Han stod i stor gunst hos både Erik XIV och Johan III och.
användes af dem båda i förtroendeuppdrag. Under en utländsk resa
skall han hafva blifvit kammarherre hos drottning Elisabet i Eng–
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 12:14:27 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kalmarforn/5/0064.html
