- Project Runeberg -  Meddelanden från Kalmar läns Fornminnesförening / VII. Kalmar läns stenålder (1913) /
28

(1898-1962) Author: Fabian Baehrendtz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28

af Norrland. Åtskilliga skäl synas tala för, att Lihultkulturert
icke är att betrakta blott såsom en på tillgången till annat
material beroende lokal variation af Erteböllekulturen, utan en
mera själfständig, möjligen vid ett annat folk bunden
kulturform, hvilken dock rönt starkt inflytande af
Erteböllekulturen Till megalitkulturen står Lihult-trindyxkulturen, hvilket
sedan skall visas, i en skarp motsättning; återstår att
omnämna dess förhållande till den ostliga boplatskulturen.
Representerar Lihult-trindyxkulturen ett äldre utvecklingsstadium
af den senare? P"ör ett dylikt antagande saknas ännu
afgörande bevis, men åtskilliga omständigheter synas tala i
denna riktning; de må här i korthet beröras.

Trindyxan tillhör delvis boplatskulturen; däremot saknar
man hvarje bevis för att yxtypen i någon nämnvärd grad
äfven tillhör megalitkulturen. Trindyxan förekommer på de
uppländska boplatserna; dess allmänna uppträdande inom
landskapet synes äfven bestyrka, att den tillhör boplatskulturen.
Ekholm framhåller, att han i likhet med Stjerna och Almgren
anser det trindyxcentrum, som konstaterats i Vittingebäckenet,
ej vara att hänföra till megalitkulturen, utan till ett tidigt
stadium af boplatscivilisationen. Den nästan fullständiga
frånvaron af skiffei-föremål i Vittingebäckenet visar en kronologisk
åtskillnad från Aloppeboplatsen. »Allt pekar sålunda mot»,,
säger han, »att vi i den undangömda dalkitteln i Vittinge ha
att söka Upplands äldsta bebyggelsecentrum» s).

Beträffande Östergötland framhåller Nerman trindyxans
och boplatscivilisationens ostliga utbredning och deras
motsättning mot den från väster kommande megalitkulturen.
Trindyxan förekommer äfven i ett exemplar på Säterboplatsen
vid Bråviken. Stjerna visar i ett här ofta citeradt arbete, att
trindyxan ingår bland den epipaleolitiska civilisationens
redskapstyper (sid. 68). På sidan 6g skrifver han: »Också finna

Doc. Almgren har benäget tillåtit mig här meddela att denna sistnämnda!
åsikt äfven är hans.

2) Ekholm, Upplands bronsålder (i Uppl. Fornmirinesf. igri — sid. 253)..
Senare har Ekholm modifierat sina åsikter om motsättningen mellan megalit- och
boplatskulturen i Uppland (Ymer 1913). Han synes beträffande Uppland kommai
till samma resultat som Lindquist beträffande Nerike.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:14:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kalmarforn/7/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free