Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
en av den i Umeå stationerade arbetschefen vid statens
järnvägsbyggnader beträffande tiden efter d. 17 .sept. 1924 vitsordad
tjänsteförteckning samt vid tjänsteförteckningen fogade, däruti
omförmälda intyg rörande anställning vid vissa arbetsföretag under tiden
fr. o. m. år 1892 intill sistnämnda dag, av vilken tjänsteförteckning
och vilka intyg framgick, att Petterssons sammanlagda
anställningstid i statens tjänst intill d. 31 aug. 1929 utgjorde 32 år 4
månader 21 dagar.
Järnv.Styr., som genom beslut d. 27 okt. 1927 lämnat utan bifall
en av Pettersson d. 22 sept. 1927, under åberopande av bland annat
läkarintyg angående nedsatt synförmåga, gjord ansökan om pension,
fann genom beslut d. 30 okt. 1929, då någon försämring i
Petterssons hälsotillstånd ej, så’ vitt visats, inträtt, sedan Järnv.Styr.
behandlade Petterssons pensionsansökan d. 22 sept. 1927, samt
Pettersson ej uppnått högre ålder än 57 år, Pettersson fortfarande icke
kunna ifrågakomma till erhållande av den begärda förmånen.
I besvär hos K. M:t, som översänt handlingarna i målet för
prövning till KammarR., fullföljde Pettersson sin i målet förda talan
och anförde därvid bland annat följande: Pettersson hade en
anställningstid i statens tjänst av nära 33 år, varav över 30 år i
statens järnvägsbyggnaders tjänst. Därjämte hade han överskridit en
levnadsålder av 57 år. Han uppfyllde alltså de villkor, som
föreskrivas i omnämnda kungörelse. Järnv.Styr. syntes vilja tolka de i
samma kungörelse föreskrivna villkoren så, att någon ovillkorlig
rätt till pension icke förelåge, utan ansåge styrelsen, att
vederbörande förutom att hava 25 tjänstår och en uppnådd ålder av 55
levnadsår skulle vara behäftad med sådan sjukdom eller
kropps-svaghet, att han för framtiden vore oförmögen att utföra det arbete,
som kunde erbjudas vid statens järnvägsbyggnader. Denna
styrelsens tolkning stode emellertid i uppenbar strid mot bestämmelserna
i förenämnda kungörelse. Det torde till en början med skäl kunna
förutsättas, att, därest utöver i sagda kungörelse omförmälda
villkor, tjänsteoduglighet på grund av sjukdom etc. jämväl skulle
erfordras för att komma i åtnjutande av pension, detta skulle hava
kommit till uttryck i kungörelsens avfattning, exempelvis genom
stadgande om skyldighet för sökanden att vid pensionsansökan foga
läkarintyg rörande hälsotillståndet. Så vore dock icke fallet.
Vidare torde det ohållbara i styrelsens tolkning av författningen
ytterligare klarläggas av innehållet i kungörelsens § 5 rörande
indragning av eller minskning i pensionsbeloppet för sådan pensionerad
arbetare, som ånyo erhölle anställning med avlöning av statsmedel.
Detta stadgande skulle te sig skäligen meningslöst och onödigt, om
det för pensions erhållande skulle förutsättas en på grund av ohälsa
förefintlig oförmåga till normal arbetsprestation, vilken
otvivelaktigt i realiteten i och för sig skulle lägga hinder i vägen för en
förnyad anställnings érhållande. Vid pensioneringsfrågans
behandling i 1918 års riksdag anförde vederbörande departementschef för
att gendriva ett av StatsK. framlagt pensioneringsförslag i samma
riktning, som den Järnv.Styr. nu ville tillämpa, bland annat föl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
