- Project Runeberg -  Kammarrättens årsbok. Avd. I. Avlöningsmål m.m. / 1930. Sjätte årgången /
42

(1925-1948)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42

Sedan K. B. i Södermanlands län jämlikt kungörelsen d. 20 juli
1925 om bestridande i vissa fall med allmänna medel av
kostnader, förenade med inlösen av under nyttjanderätt upplåtet
område m. m., förordnat, att kostnaderna för förrättningen skulle
utgå av allmänna medel, anhöll Gyllenbåge hos K. B. att för
nämnda förrättning utbekomma 154 kr. 69 öre, därav 42 kr. utgjorde
dagarvode, beräknat för S1^ dagar efter 12 kr. för dag.

överlantmätaren i länet anförde i avgivet memorial, att enligt
hans mening förrättningen bort under normala förhållanden
kunna utföras på 2*/2 dagar.

I anledning härav anmärkte vederbörande länsbokhållare till
avdrag ett dagtraktamente eller 12 kr.; och utanordnade K. B. i
enlighet härmed genom beslut d. 6 april 1927 till Gyllenbåge
allenast 142 kr. 69 öre, varjämte K. B. hänvisade Gyllenbåge att i
händelse av missnöje med beslutet däremot fullfölja talan genom
besvär hos KammarR.

över K. B:s sålunda meddelade beslut, i vad det gått honom
emot, anförde härefter Gyllenbåge besvär hos KammarR.

Uti infordrat yttrande åberopade överlantmätaren i länet, att i
10 § av förutnämnda kungörelse stadgades, att talan mot beslut,
som jämlikt samma kungörelse meddelats av K. B., ej finge
föras, varför han ansåge, att besvären icke lagligen kunde till
prövning upptagas.

Häremot invände K. B. i avgivet utlåtande, att, sedan
förrättningsmannen avgivit räkning, det torde böra vara K. B. obetaget
att efter i förberörda kungörelse föreskriven granskning av
överlantmätaren besluta om utanordning av det belopp, vartill vid
granskningen anmärkta förhållanden kunde anses föranleda. För
ersättningsbeloppets slutliga prövning borde förrättningsmannen
vara tillförsäkrad rätt att överklaga K. B:s beslut i
ersättningsfrågan. K. B. hemställde emellertid, att besvären måtte lämnas
utan avseende.

Lantmät.Styr. har i utlåtande d. 23 jan. 1929 anfört följande:

Innan Lantmät.Styr. inginge på det föreliggande fallet, ville
Styr. erinra om att i ärendet berördes vissa principfrågor av mera
formell innebörd.

Vid det slutliga avgörandet av ärendet kunde dessa frågor
tänkas uppkomma till bedömande i nedan nämnd ordning: Vilken
myndighet tillkomme det att meddela beslut i anledning av de
enligt K. B:s hänvisning hos KammarR. anförda besvären; hade
K. B:s beslut varit av beskaffenhet att kunna överklagas och,
därest så vore fallet, hade K. B. ägt befogenhet att ingå på den
av K. B. verkställda sakprövningen? Ehuru ett avgörande av ett
av förenämnda spörsmål i en viss riktning kunde göra prövningen
av följande spörsmål överflödig, föranlätes Lantmät.Styr.
emellertid att för sammanhangets skull upptaga samtliga frågor till
behandling och delvis i annan ordning än ovan nämnts.

Uti det av överlantmätaren i länet över besvären avgivna
yttrandet hade till behandling upptagits frågan, huruvida över huvud

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:19:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kammar1/1930/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free