Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
tjänstegrad de olika befattningshavarna skulle innehava, enär detta
stadgades i vederbörliga tjänstgöringsreglementen eller eljest
meddelade föreskrifter. Enligt 1925 års riksdags beslut, vilket genom
brev d. 12 juni 1925 godkänts av K. M:t, skulle vid varje
arméfördelningsstab finnas en istabsohef, regementsofficer ur
generalstaben. Till jämförelse kunde nämnas, att jämlikt samma
riksdagsbeslut stabschef vid kommendantskapet i Boden skulle vara
regementsofficer eller kapten ur generalstaben. Här förelåge
sålunda fritt val, men så vore icke fallet beträffande
arméfördelningsstab. Då det alltså måste anses fastslaget, att klaganden
under de i målet ifrågakomna tider med full befogenhet uppehållit
befattning, som enligt gällande föreskrifter skulle bestridas av
regementsofficer, yrkade klaganden bifall till sin i målet gjorda
framställning.
Civila dep:tet åberopade i avgivet yttrande över besvären
innehållet i sitt i målet meddelade beslut samt hänvisade härjämte till
generalorder d. 11 dec. 1929, varigenom K. M:t förordnat, bl. a.,
att viss kapten vid generalstaben skulle fr. o. m. d. 16 mars 1930
vara stabschef vid Norra arméfördelningen.
Försvarsväsendets lönenämnd avgav d. 5 nov. 1931 yttrande i
målet och anförde därvid följande: På sätt ’klaganden anfört,
syntes åt den av civila dep:tet åberopade bestämmelsen i
instruktionen för generalstaben icke ’kunna givas den tolkning, dep:tet
gjort gällande. Detta oavsett innebure emellertid 1925 års
försvarsorganisation, att stabscheferna vid arméfördelningsstaberna
skulle vara regementsofficerare. Med hänsyn härtill syntes
be-ställningshavare inom lägre lönegrad, vilken såsom vikarie med
full befogenhet uppehölle stabsöhefsbefattning, jämlikt 3 kap. 1 §
i 1928 års tilläggsbestämmelser till de militära
avlöningsreglementena vara berättigad att under dylikt vikariat uppbära
vikariats-ersättning enligt de i 16 § i officersavlöningsreglementet
stadgade grunder. I den mån den av kassaförvaltn. vid Västra
arméfördelningens stab anförda föreskriften i tjänstgöringsreglementet
för armén i förevarande del ioke stode i överensstämmelse med
gällande avlöningsförfattningar, hade den givetvis satts ur kraft
genom dessa. På grund av vad sålunda anförts och under
åberopande av den av klaganden i övrigt förebragta utredningen i
målet tillstyrkte lönenämnden bifall till besvären.
Målet föredrogs d. 18 nov. 1931 i KammarR. (kammarr.r:n
Waldenström, Afzelius, föredragande, och von Sydow samt assessorn
Wikström); och enär jämlikt föreskrift i kungl, brevet d. 12 juni
1925 angående riksdagens skrivelse rörande försvarsväsendets
ordnande m. m. stabschef vid arméfördelning skall vara
regementsofficer samt klaganden förty enligt föreskrifterna i 3 kap. 1 §
åberopade kungörelsen måste anses berättigad att uppbära
vikariatsersättning under ifrågavarande tjänstgöring, fann KammarR.
skäligt att, med undanröjande av myndigheternas beslut, visa målet
åter till kassaförvaltn. för ny behandling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
