Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
hållaren i Blekinge län måtte placeras tre lönegrader högre än
andra extra länsbokhållare och förklaras berättigad att
åtminstone åtnjuta avlöning i 22. lönegraden för extra befattningshavare,
samt att denna avlöning måtte utgå om möjligt fr. o. m. d. 1 juli
1925.»
Härav framginge klart och tydligt, att den av Sandmark
innehavda befattningen såsom extra länsbokhållare i länet avsåge
sådan i 11 § 1 mom. avlöningsreglementet omförmäld anställning,
som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning funnes
svara mot och vara jämförbar med hans nu innehavande
länsbokhål-laretjänst av första klass. Genom att Sandmark d. 29 juni 1929
erhållit konstitutorial å sistnämnda tjänst hade ej skett någon som
helst ändring i honom åliggande göromål, och hade Sandmark
jämväl med avseende å förordnanden å länsassessorstjänst (ev.
landskamreraretjänst) alldeles samma ställning som förut. Nu
föreliggande fall utgjorde ett typiskt exempel på tillämpningen
av berörda 11 § i avlöningsreglementet. Det vore därför stor
orättvisa, om Sandmark skulle gå miste om den genom K. B:s
beslut d. 31 juli 1929 honom tillerkända rätten att på sätt skett
få räkna tillgodo den tid utöver tre år, varunder han innehaft
extra länsbokhållarebefattningen i länet.
På grund härav bestredes anmärkningen.
Hagströmer och Rundqvist anförde, att då Sandmark såsom
extra länsbokhållare i Blekinge län, enligt vad som även syntes
hava förutsatts vid avlämnandet av K. M:ts proposition år 1917,
nr 211, om inrättande av bl. a. ifrågavarande extra
länsbokhål-iaretjänst, otvivelaktigt utfört samma arbete, som eljest finge
anses åligga länsbokhållare av första klass, varken Sandmarks
placering såsom e. o. tjänsteman i lägre lönegrad än den 24. eller
hans lägre arvode såsom extra länsbokhållare under tiden före nya
avlöningsreglementets ikraftträdande, vilket allt berott på
tillgängliga medels otillräcklighet, syntes få hindra hans
uppflyttning i löneklass. På grund härav och med åberopande av
innehållet i Sandmarks förklaring bestrede jämväl Hagströmer och
Rundqvist anmärkningen.
Genom utslag d. 28 nov. 1930 förpliktade Riksrälc.Vmed
gillande av anmärkningen, Hagströmer och Rundqvist att
gemensamt eller vilkendera gälda gitte ersätta statsverket 85 kr., envar
av dem dock öppet lämnat att hos vederbörande söka sitt åter efter
befogenhet.
Sandmark anförde besvär hos KammarR. och framhöll, att i
K. M:ts proposition till 1917 års riksdag, nr 211, sid. 134,
dåvarande departementschefen anfört, bl. a., att i de län, där förste
länsnotarie- och förste länsbokhållaretjänsterna ombildats till
as-sessorat, borde inrättas en länsnotarie- och
länsbokhållarebefatt-ning i första lönegraden. Emellertid ansåge departementschefen,
att inrättandet av länsbokhållaretjänst av första lönegraden i bl. a.
Blekinge län icke borde ske omedelbart utan först i den mån de i
dessa län anställda räntmästarna avginge. Departementschefen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
