Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
ansåg nämligen, att om även i dessa län en sådan tjänst genast
inrättades, skulle där komma att finnas större antal ordinarie
tjänster än i andra jämförliga län.
Av vad sålunda och i förklaringen hos Riksräk.V. anförts
fram-ginge, att enda anledningen, frånsett anslagets otillräcklighet,
till att i Blekinge län ej redan år 1917 inrättats en
länsbokhållare-tjänst av första klass varit den, att räntmästaren då kvarstått i
tjänst. Denna princip hade * emellertid sedermera, såsom förut
framhållits, frångåtts i och med det att dylika ordinarie tjänster
inrättats i de län, där räntmästarna ännu kvarstått i tjänst;
den första tjänsten hade inrättats i Södermanlands län redan
år 1921.
Med det sålunda anförda hade Sandmark velat än mera betona,
att hans förutvarande extra länsbokhållarebefattning
otvivelaktigt vore sådan anställning, som i avseende å tjänstgöringens art
och omfattning vore jämförbar med länsbokhållaretjänst av
första klass, ty den omständigheten, att räntmästaren i länet
kvarstått i tjänst (han hade avlidit i december 1928) kunde ej vara
av någon betydelse för tjänstgöringens art, eftersom denne,
såsom K. B. framhållit i sin underdåniga skrivelse d. 12 nov. 1927,
endast utfört en del bokföringsgöromål men ej några som helst
länsbokhållaregöromål av krävande art. Ej heller med avseende å
tjänstgöringens omfattning kunde av räntmästaren utförda
bokföringsgöromål hava någon betydelse, ty enligt 46 §
landshövdingeinstruktionen, tillkomme det K. B. att förordna, om
länsbokhållaren eller annan befattningshavare skulle bestrida nämnda
göromål. Enligt K. B:s förordnande vore det räntmästaren ålagt att
verkställa dessa göromål, vilka nu sköttes av den tjänsteman
(landskontorist), som förestode landskontorets uppbördsavdelning.
I detta sammanhang ville Sandmark framhålla, att han under en
tid av i regel minst sex månader årligen uppehållit högre tjänst
(länsassessorstjänst) och innehaft dylika förordnanden samt
jämväl förordnanden såsom landskamrerare i samma utsträckning, då
han varit extra länsbokhållare, eftersom någon annan
länsbokhållaretjänst ej funnits. Att hans icke-ordinarie befattning endast
varit placerad i 21. lönegraden eller i en lönegrad, som ej
motsvarat därmed förenade göromål och ansvar, torde ej kunna åberopas
såsom skäl för att han nu, om än sent omsider, ej skulle få någon
kompensation härför genom uppflyttning till högre löneklass i
ordinarie tjänst.
Slutligen åberopade Sandmark Hagströmers och Rundqvists till
Riksräk.V. avgivna förklaring, vari blivit utsagt, att Sandmark å
sin extra länsbokhållaretjänst otvivelaktigt utfört samma arbete,
som eljest finge anses åligga länsbokhållare av första klass; och
hade K. B. grundat sitt beslut om Sandmarks uppflyttning i
löneklass och tillgodoräknande av tidigare tjänstgöring i
icke-ordinarie anställning därpå, att hans befattning såsom extra
länsbokhållare finge anses hava varit med avseende å tjänstgöringens art
och omfattning jämförbar med den ordinarie tjänsten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
