Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
sagts, ägde rätt att uppbära ett års behållen inkomst för samtliga
prästerliga befattningar, i de fall inkomsten på grund av
särskilda bestämmelser icke skulle utbetalas till någon annan, vilket
i här förevarande fall icke varit förhållandet.
Genom beslut d. 8 jan. 1932 fastställde marinöverTcommissarien
anmärkningen och ålade Hansson att genom insättning för
Marin-förvaltn. å statsverkets giroräkning i Riksbanken inleverera
anmärkta beloppet, 408 kr., dock med honom öppen lämnad rätt att
av vederbörande söka sitt åter efter befogenhet.
Hansson besvärade sig hos KammarR. under yrkande att
marin-överkommissariens beslut måtte undanröjas samt anförde: Den
i anmärkningen hävdade principen, att dyrtidstillägg endast
kunde utgå till befattningshavare och alltså icke till andra
lönemottagare, torde icke kunna helt genomföras i praktiken. Änkor efter
amiralitetspastorer och amiralitetspredikanter hade sålunda varit
och vore i vissa fall fortfarande berättigade att komma i
åtnjutande av s. k. nådår. Denna nådårsrätt hade genom K. K. d. 17 dec.
1926 (n:r 524) visserligen upphört, men för tjänsteinnehavare,
som avlidit före d. 1 maj 1927 eller som avlede vid tjänst, vilken
han omedelbart före sagda dag innehade eller erhållit eller
tillträtt på grund av före samma dag gjord ansökning, hade
ifrågavarande rätt lämnats oförkränkt. Avlede befattningshavare utan
att efterlämna nådårsberättigad änka eller barn, inträdde i stället
änke- och pupillkassans vakansårsrätt. Den nådårsberättigade
änkan torde väl utan vidare anses vara berättigad att komma i
åtnjutande av samtliga löneförmåner (= behållen inkomst) vid den
av mannen frånträdda befattningen, alltså även av det
dyrtidstillägg, som i livstiden tillkommit denne. Änkan efter
regementspastorn vid Karlskrona amiralitetsförsamling N. Hussénius,
vilken avlidit d. 10 jan. 1922, hade sålunda för tiden t. o. m. d. 30
april 1923 erhållit förutom mannens lön enligt stat det enligt
K. K. d. 20 juni 1921 (n:r 344) och d. 15 juni 1922 (n:r 356) å
lönen utgående dyrtidstillägget. Några anmärkningar mot dessa
utbetalningar hade icke framställts. När nådår icke utginge,
måste givetvis rätten att uppbära samtliga med befattningen
förenade avlöningsförmåner, sålunda även dyrtidstillägg, anses
överflyttad till kassan. För övrigt torde böra framhållas, att den rätt
till vakansår med vad detta enligt gällande bestämmelser skulle
tillföra änke- och pupillkassan i behållen inkomst vore en
ersättning för de utökade pensionsförpliktelser, som kassan i samband
med förnyade reglementets ikraftträdande åtagit sig.
Uppfyllandet av dessa kassans förpliktelser måste därför vara beroende
av om förpliktelserna mot kassan uppfylldes. Så länge
amiralitetspastors- och predikantsbefattningarna vore delaktiga i kassan,
finge även villkoren för delaktigheten iakttagas.
Marinöverkom-missariens beslut vilade endast på formell grund utan tagen
hänsyn till kassans materiella rätt, vilken i detta fall bort
föranleda, att lagtillämpningen gjorts i analogi med motsvarande
bestämmelser i åberopade K. K. d. 18 juni 1927 (n:r 294).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
