- Project Runeberg -  Kammarrättens årsbok. Avd. I. Avlöningsmål m.m. / 1936. Tolfte årgången /
6

(1925-1948)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6

april 1932 åtnjuta lön enligt 24. löneklassen i förutnämnda
löne-plan.

StatsK., hos vilket anstalten anhöll om yttrande i frågan om
löneklassplacering, framhöll i utlåtande d. 27 sept. 1932 följande.
Bestämmelserna i 12 § avlöningsreglementet för ordinarie
befattningshavare avsåge endast sådana fall, då en ordinarie
befattningshavare erhölle befordran till ordinarie tjänst inom högre lönegrad.
Därest Björkman vid tidpunkten för tillträdandet av nämnda
förordnande hade tillträtt ordinarie sekreterartjänst, hade
nyssnämnda bestämmelser icke varit tillämpliga å honom, alldenstund han
då icke vore innehavare av ordinarie befattning. Vid sådant
förhållande torde sagda bestämmelser ej heller kunna tillämpas å honom
under förordnande att mot åtnjutande av avlöning enligt 33 §
avlöningsreglementet för icke-ordinarie befattningshavare uppehålla
en sekreterarbefattning.

Genom beslut d. 19 nov. 1932 har Rilcsförs.Anst. funnit sig ej
kunna bifalla den gjorda framställningen.

I besvären har Björkman fullföljt sin i målet förda talan.
Stats-K:s uttalande syntes honom strida emot ej blott ordalagen utan
även andemeningen i ovan åberopade stadgande i 33 § omförmälda
K. K. Skulle nämligen StatsK :s uppfattning läggas till grund
för tillämpningen av ifrågavarande bestämmelser, skulle ju detta
innebära, att en befattningshavare å extra stat, som redan vid
tidpunkten för sin befordran under tre år tillhört den löneklass,
enligt vilken han åtnjutit lön, icke skulle genom sin befordran
komma i åtnjutande av någon som helst ökning av sin lön, ett
förhållande som lagstiftarna så mycket mindre torde hava avsett som
de med bestämmelserna i omförmälda 33 § syntes hava givit ett
synnerligen klart uttryck åt den uppfattningen, att motsvarande
löneförbättring, som vid befordran komme en ordinarie
befattningshavare till del, även skulle tillkomma befattningshavare å
extra stat.

I utlåtande över besvären förklarade sig anstalten dåmera icke
hava något att erinra mot bifall till Björkmans talan.

Allmänna civilförvaltningens lenenämnd anförde i avgivet
utlåtande bl. a, följande:

Lönenämnden ville till en början framhålla, att bestämmelserna
i 33 § omförmälda K. K. närmast hade avseende å sådana
befattningshavare å extra stat, vilka antingen icke innehaft annan
statstjänst vid erhållandet av befattningen å extra stat eller ock
dessförinnan varit ordinarie eller extra ordinarie tjänstemän. I tredje
stycket av meranämnda 33 § tillförsäkrades sålunda innehavare av
tjänst å extra stat, därest han vore ordinarie eller extra ordinarie
tjänsteman, att alternativt erhålla vikariatsersättning ävensom att
i övrigt ej lida minskning i de förmåner, som tillkommit honom
i hans egenskap av ordinarie eller extra ordinarie tjänsteman. Något
motsvarande stadgande för innehavare av tjänst å extra stat vid
befordran till högre sådan befattning funnes däremot icke. Det
kunde givetvis synas vara mindre tillfredsställande, att Björkmans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:20:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kammar1/1936/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free