Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
stadsinnehavaren individuellt erfordrades» — givetvis för så vitt
detta individuellt erforderliga behov kunde bestämmas. Detta
måste anses vara förenat med oöverstigliga svårigheter i de fall,
då bostädernas uppvärmning skedde genom centraluppvärmning.
Beträffande dylik uppvärmning funnes därför i 22 §
avlöningsreglementet särskilt stadgat, att ersättning för tjänstebostad, däri
inbegripen gottgörelse för centraluppvärmning, om sådan funnes
anordnad, bestämdes med hänsyn till det hyrespris som å orten
i allmänhet gällde för liknande lägenhet och fastställdes genom
överenskommelse mellan vederbörande myndighet och tjänsteman.
I de fall åter, då uppvärmningen skedde genom vedeldning i
kakelugnar, syntes det ej vara omöjligt att utröna varje särskild
lägenhetsinnehavares bränslebehov, och följaktligen borde för sådana
fall ej heller föreligga större svårighet att i överensstämmelse med
reglementets ordalydelse individuellt bestämma
bränsleersättningen.
Ett sådant tillvägagångssätt förekomme f. n. inom lotsverket,
som å vissa fyrplatser tillhandahölle personalen erforderlig ved
för deras bostäder samt därvid toge betalt för den vedkvantitet,
som levererades till varje särskild befattningshavare. Beträffande
övriga verk, där dylikt tillhandahållande av bränsle ägde rum,
utginge ersättningen, såvitt bostadsnämnden hade sig bekant, för
av vederbörande verk till personalen tillhandahållen ved icke för
den vedkvantitet, som tilldelades den särskilda bostadsinnehavaren,
utan med visst belopp, som fastställts med hänsyn till den för
respektive bostäder beräknade vedåtgången. Anledningen härtill
hade uppgivits vara svårigheten att utan avsevärd kostnad kunna
utöva tillförlitlig kontroll över den individuella vedförbrukningen.
Vad särskilt Frösö sjukhus beträffade, utvisade utredningen
i ärendet, att den del av personalen vid sjukhuset, som tilldelats
tjänstebostäder, enhälligt uttalat sig för bibehållande av den
nuvarande ordningen för bestämmande av bränsleersättningen. Då
härtill komme, att nu ifrågavarande ordning, genom vilken
hänsyn tagits till samtliga bostadsinnehavares intressen, praktiskt
taget måste anses tillfredsställande, syntes den här ovan hävdade
tolkningen av 23 § i avlöningsreglementet icke böra föranleda
ändring i härutinnan tillämpad praxis. I stället syntes, därest
Åhlin vidhölle sitt yrkande, saken enklast kunna ordnas så, att
Ahlin helt befriades från skyldigheten att mottaga bränsle till sin
bostad från verket och medgåves rätt att, på sätt han funne för
gott, själv upphandla sitt bränsle.
Därefter har Allmänna civilförvaltningens lönenämnd meddelat
utlåtande, däri lönenämnden andragit följande: Av handlingarna
i förevarande besvärsmål framginge, att Statens bostadsnämnd
genom beslut d. 6 okt. 1933 fastställt hyresbeloppet för bl. a. Åhlins
tjänstebostad. I sagda beslut hade bostadsnämnden tillika uttalat,
att i de fastställda hyresbeloppen inginge ersättning för elektrisk
belysningsström, men skulle vederbörande tjänstebostadsinnehavare
utöver de angivna beloppen utgiva ersättning för bränsle med de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
