Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
kan Falkenberg—Lis—Morup. Ersättningen skulle dock ej
beräknas på sätt Springfeldt gjort i besvären, utan borde
utgå enligt den för länet gällande taxan för tur- och returresa
med 70 proc. av avgiften vid enkel resa för den sammanlagda
väglängden 28 km. Vad anginge Springfeldts tolkning av det i
8 § 1 mom. resereglementet förekommande uttrycket »i samma
förrättning deltagande personer», torde densamma icke vara
riktig. De personer, som vid ifrågavarande förrättningar medföljt i
automobilen, voro för sin närvaro vid förrättningarna ej
berättigade till ersättning direkt av statsverket, varför ej heller Springfeldt
kunde göra anspråk på ersättning av statsmedel för det han låtit
nämnda personer medfölja i den honom tillhöriga automobilen.
I påminnelser har Springfeldt bl. a. andragit följande: Enligt
nu gällande föreskrifter för den lokala vägorganisationen i länet
torde vägingenjören äga befogenhet att efter eget bedömande
planlägga sina resor och att därvid i största utsträckning använda sig
av automobil. Att, såsom K. B. gjort beträffande resan d. 23 okt.
1933, förutsätta, att vägingenjören skulle vid omfattande
inspektionsresor kombinera tåg- och automobilresor, skulle oftast icke
låta sig göra på grund av bl. a. svårigheten eller omöjligheten att
på förhand beräkna ankomsttiden till järnvägsstationer och dylikt.
I fråga om yrkandet att’i de fall, då andra i samma förrättning
deltagande personer (vägstyrelseledamöter, kontrollanter och andra)
medföljt i automobilen, utfå ersättning såsom för taxeautomobil
jämlikt 8 § 2 mom. resereglementet, åberopade Springfeldt
Kam-marR:s årsbok 1928 ref. 9.
I avgivet utlåtande har därefter Väg- o. Vattenb.Styr. andragit
bl. a. följande: Yad först beträffade den av Springfeldt företagna
resan d. 23 okt. 1933 hade Springfeldt debiterat ersättning för
resa med egen automobil under hela den ifrågavarande resan,
medan K. B. ändrat debiteringen till att avse ersättning för
taxeautomobil och järnväg. Av handlingarna i målet syntes framgå,
att det främsta skälet för den av Springfeldt gjorda debiteringen
skulle vara det, att han med hänsyn till arten av de
arbetsuppgifter, som åvilade honom, icke ansåge sig lämpligen kunna hava
företagit den ifrågavarande resan på det sätt, som K. B. angivit,
eller åtminstone icke utan att därvid ytterligare kostnader
tillkommit utöver de av K. B. beräknade. Beträffande återresan,
vilken av K. B. ansetts böra hava företagits med järnväg, syntes
Springfeldt icke vilja göra gällande, att han därunder verkställt
annan förrättning än besiktning av vägunderhållet på sträckan
Falkenberg—Lis—Morup. I fråga om sistnämnda förrättning hade
K. B. i sitt utlåtande över besvären medgivit att Springfeldt
syntes berättigad till reseersättning såsom vid resa med taxeautomobil
å sträckan Falkenberg—Lis—Morup och åter. Någon utredning
om de kostnader för väntpengar m. m., som enligt Springfeldts
uppgift skulle hava uppkommit om resan d. 23 okt. 1933 företagits
på sätt, K. B. angivit, hade Springfeldt enligt Väg- o.
Vattenb.Styr :s mening icke förebragt. På grund av vad ovan anförts och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>