- Project Runeberg -  Kammarrättens årsbok. Avd. I. Avlöningsmål m.m. / 1937. Trettonde årgången /
40

(1925-1948)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40

de arbeten, vartill statsbidrag utginge, utfördes på bästa sätt. I
sitt förhållande till staten syntes dessa förrättningsmän alltså
närmast vara att betrakta som förrättningsmän i statens ärenden.
De resor, som de nu ifrågavarande förrättningsmännen företagit
tillsammans med Springfeldt, torde kunna hänföras till
fullgörandet av dylika av K. B. meddelade uppdrag såsom kontrollant m. m.
Vad slutligen anginge Graneli, vilken å resan d. 30 nov. 1933
åtföljt Springfeldt vid besiktning av vissa statliga reservarbeten,
vore att nämna, att Graneli vid ifrågavarande tidpunkt, så vitt
Styr. hade sig bekant, varit arbetschef vid statens
arbetslöshetskommission och sålunda utan tvivel deltagit i resan i
egenskap av förrättningsman i statens ärenden. Styr. vore
synnerligen angelägen framhålla, att Styr:s ståndpunktstagande i
frågan om ersättning för resan d. 23 okt. 1933 samt
beträffande spörsmålet, huruvida representanter för vägdistrikt
kunde hänföras till förrättningsmän i statens ärenden, helt
dikterats av de formella skäl som Styr. jämlikt allmänna
resereglementet och gällande praxis ansett sig nödsakad följa.
Beträffande förstnämnda fråga vore Styr. utan någon som helst
tvekan av den uppfattningen, att skyldighet för vägingenjör att vid
sina tjänsteresor använda järnväg vore av beskaffenhet att kunna
minska effektiviteten av vägingenjörens tillsyn över vägväsendet.
Särskilt vore det av betydelse för vägunderhållskostnadernas
nedbringande, att vägingenjören i största möjliga omfattning färdades
å vägarna. Vidkommande frågan om förrättningsmän i statens
ärenden syntes vad Springfeldt härom anfört i besvären vara värt
allt beaktande. För statsverket måste det av Springfeldt
praktiserade förfarandet att låta vederbörande
vägdistriktsrepresentan-ter medfölja i hans automobil medföra en avsevärd besparing,
jämfört med om dessa representanter färdades i egen automobil.

Målet föredrogs i KammarR. d. 2 sept. 1937, därvid KammarR.
(kammarr.rin Afzelius, von Sydow, föredragande, och Wikström
samt assessorn Bodin) ej fann skäl göra annan ändring i
överklagade beslutet, än att, som Springfeldt finge anses vara
berättigad att för resan d. 23 okt. 1933 utöver till honom utbetalat
belopp komma i åtnjutande av ersättning för resa Falkenberg—Lis—
Morup och åter samt det, med hänsyn till vad i målet blivit
upplyst, måste anses, att förutom landshövdingen följande av
Springfeldt i reseräkningarna angivna personer, nämligen Asplund,
!N~ilén och Graneli, varit förrättningsmän i den mening, 8 §
allmänna resereglementet angå ve, i följd varav reseräkningarna för d. 23
okt., d. 30 okt., d. 21 nov., d. 27 nov. och d. 30 nov. 1933 borde
ånyo företagas till behandling av K. B., målet, med undanröjande
av överklagade beslutet, i vad det rörde sistomförmälda räkningar,
härutinnan visades åter till K. B. för ny behandling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:20:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kammar1/1937/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free