Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
håll: Till professorn N. H. Å. Hassler i egenskap av ledamot av
kommissionen för ytterligare utredning rörande frågan om tredje
mans rätt till neutralitet i arbetskonflikter m. m. hade enligt
anordning d. 23 maj 1934 från anslaget »V F 4, Kommittéer och
utredningar genom sakkunniga» utbetalts arvode för 19 dagar, då
han deltagit i kommissionens sammanträden och eljest utfört
arbete för dess räkning, efter 12 kr. för dag med tillhopa 228 kr.
Genom K. M:ts beslut d. 9 mars 1924 hade föreskrivits, att
kommissionens ledamöter skulle äga åtnjuta ersättning i form av
dagarvode jämlikt föreskrifterna i K. K. d. 29 aug. 1921 med vissa
bestämmelser ang. kommittéer. Då Hassler vid ifrågavarande tid
innehade professur vid Stockholms Högskola, hade han jämlikt
§ 4 1) a) i förenämnda K. K. bort erhålla dagarvode med allenast
6 kr. för dag eller med tilihopa 114 kr. På grund därav
anmärktes 114 kr. till ersättande av generaldirektören K. Bergendal och
statskommissarien S. T. örtengren, vilka underskrivit
anordningen, samt t. f. revisorn O. Heyman, som tillstyrkt utbetalningen.
I förklaring över anmärkningen anförde Hassler: Enligt
ovannämnda K. K. d. 29 aug. 1921 utginge arvode till den, som vore
anställd i statens eller kommunens tjänst eller samtidigt åtnjöte
ersättning för annat allmänt uppdrag, såsom riksdagsmannaskap,
statsrevisorsskap eller dylikt, med 6 kr. och eljest med 12 kr. per
dag. Hassler vore icke anställd i statens eller kommunens tjänst.
Stockholms Högskola, vid vilken han innehade befattning som
professor, vore nämligen en enskild stiftelse och sålunda varken
någon statlig eller kommunal inrättning. Under den tid, varom
vore fråga, hade han ej heller åtnjutit ersättning för annat allmänt
uppdrag. Såsom sådant i författningens mening kunde nämligen
ej betecknas professur vid Stockholms Högskola, vilken befattning
uppenbarligen icke vore att jämställa med riksdagsmannaskap,
statsrevisorsskap eller dylikt. Grunden för stadgandet om lägre
arvode åt vissa kommittéledamöter syntes vara, att, om staten helt
eller delvis avlönade en person, denne på billigare villkor skulle
stå till förfogande för kommittéarbete. Denna grund vore icke i
förevarande fall för handen.
Bergendal, örtengren och Heyman anförde i förklaring över
anmärkningen bl. a. följande: Förutsättning för att det lägre
arvodet skulle utgå vore, att vederbörande antingen vore anställd i
statens eller kommunens tjänst eller ock åtnjöte ersättning för an-’
nat allmänt uppdrag. Till förtydligande av uttrycket allmänt
uppdrag hade i exemplifierande syfte angivits
»riksdagsmannaskap, statsrevisorsskap eller dylikt». Stockholms Högskola hade
ovedersägligen karaktären av stiftelse och professur vid densamma
torde för den skull icke kunna inrymmas under begreppet
anställning i statens eller kommunens tjänst. E.j heller torde
professorsbefattning vid högskolan rätteligen vara att hänföra till annat
allmänt uppdrag. Av gällande språkbruk, likasom av
exemplifieringen torde nämligen framgå, att därmed åsyftades kortvarigare
uppdrag och ej en permanentanställning sådan som innehavet av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
