- Project Runeberg -  Kammarrättens årsbok. Avd. I. Avlöningsmål m.m. / 1937. Trettonde årgången /
44

(1925-1948)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

u

professur. Erinras finge för övrigt, att uttrycket allmänt
uppdrag icke syftade på göromålens art utan på arbetsgivarens.
Anledningen till att arvodet tillmätts lägre vore den omständigheten,
att vederbörande av allmänna medel även i annan ordning åtnjöte
betalning. Under allmänna medel hade eljest icke plägat
inbegripas medel, tillhöriga enskild stiftelse.

I påminnelser anförde revisionen bl. a. följande: I högskolans
av K. M:t fastställda grundstadgar hade omfattande avgöranden
rörande högskolans angelägenheter förbehållits det allmänna. Det
torde därför kunna ifrågasättas, om icke exempelvis de i 25 kap. 22 §
strafflagen och i förordningen om arvskatt och skatt på gåva
använda uttrycken »allmänna av Konungen stadfästade stiftelser»,
respektive »allmänt undervisningsverk» mera adekvat angåve
högskolans karaktär såsom rättssubjekt. Om det, såsom i
förklaringarna gjorts gällande, vore riktigt, att kommittéarvodenas storlek
borde göras beroende av huruvida vederbörande av allmänna
medel även i annan ordning åtnjöte betalning eller ej, torde det böra
beaktas, att Stockholms stad lämnade högskolan anslag även till
löner. Dessa anslag vore av den storlek, att professorernas
avlöningsförmåner kunde sägas till ej oväsentlig del utgå av stadens
medel. Nu ifrågavarande betraktelsesätt syntes därför närmast
böra föranleda, att endast det lägre arvodet borde utgå. Vad
slutligen anginge professorernas allmänna tjänsteställning, så torde
det förtjäna understrykas, att denna tjänsteställning ej kunde
erhållas utan K. M:ts stadfästelse. Professorerna hade av
Stockholms stad tillförsäkrats löneförmåner minst i likhet med vad som
gällde för statsuniversiteten. Dessa omständigheter syntes giva
vid handen den nära överensstämmelsen mellan högskolans och
statens professurer.

Genom utslag d. 15 juli 1037 har Riksräk.V., med gillande av
anmärkningen, funnit skäligt förplikta Bergendal, örtengren och
Heyman att, gemensamt eller vilken gälda gitte, ersätta
statsverket 114 kr., envar av dem dock öppet lämnat att hos vederbörande
söka sitt åter efter befogenhet.

I besvär hos KammarR. hava Bergendal, örtengren och Heyman
yrkat, att revisionens i målet förda talan måtte ogillas.

Målet föredrogs i KammarR. d. 7 okt. 1937, därvid KammarR.
(kammarr.r:n von Sy dorn, föredragande, och Wikström samt
assessorn Neuendorff) yttrade: Enär Hassler i egenskap av professor
vid Stockholms Högskola icke kan anses vare sig vara anställd i
statens eller kommunens tjänst eller innehava sådant allmänt
uppdrag, som avses i förenämnda K. K.; alltså och då vid sådant
förhållande Hassler varit berättigad att såsom ledamot av omförmälda
kommission utbekomma ersättning efter 12 kr. för dag samt
utbetalningen av det anmärkta beloppet förty får anses vara
författningsenligt grundad, finner KammarR. skäligt att, med ändring
av överklagade utslaget, ogilla revisionens i målet förda talan.

Från beslutet voro kammarr.r:t Norrman och byråchefen Ripe
skiljaktiga och förklarade, att de ej funne skäl att göra ändring i Kiks-

räk.V:s utslag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:20:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kammar1/1937/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free