Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
febr.—d. 31 maj 1933 åvilande undervisningsskyldigheten, därvid
Landberg skulle äga uppbära arvode efter 7,760 kr. för år, utgående i
första hand av 4/5 av Hjärnes på tiden för ledigheten belöpande
tjänstgöringspenningar och därefter av Landbergs
docentstipendium, blev i anledning av ovannämnda bestämmelse i K. Br. d. 6
juni 1925 Landbergs arvode såsom amanuens vid universitetets
myntkabinett för mars 1933 reducerat från 750 kr. till 440 kr. för
år räknat.
Hos universitetets drätselnämnd anhöll Landberg, att
ifrågavarande amanuensarvode måtte få utgå med fullt belopp och
anförde: Rubriceringen av ovannämnda K. Br. antydde en bestämd
åtskillnad mellan stadganden rörande vikariatsarvoden och
stadganden rörande docentstipendier. Denna åtskillnad motsvarades på
ett markant sätt av bestämmelsernas disposition i själva brevet.
Redan detta förhållande innebure, att man icke utan särskilda skäl
kunde förutsätta, att ett enskilt stadgande rörande
docentstipendium i brevets senare del hade avseende jämväl på förhållanden
som sammanhängde med vikariatsarvoden. Avsikten med
stadgandet i § 12 vore uppenbarligen att förhindra docentstipendiat att
med sitt stipendium förena annan mera stadigvarande befattning
vid universitetet — eller flera dylika — av den omfattning, att
han hindrades att jämväl ägna sig åt den forskning, vars utövande
utgjorde en väsentlig del av stipendiets syftemål. Härav
framginge, att § 12 icke i och för sig kunde avse professorsvikarie, ty
det måste anses självklart, att det enda krav som kunde ställas
på en såsom vikarie tillfälligt förordnad docentstipendiat vore, att
han, under den tid förordnandet avsåge, tillfredsställande skötte
de med professuren förenade åliggandena. Detta gällde, då
vikariatet vore fullständigt eller avsåge en så stor del av professuren,
att arvodet uppginge till eller överstege stipendiebeloppet. Den
omständigheten, att vikariatsarvode, som utbetalades till
stipendierad docent, oftast delvis utginge av stipendiet, kunde icke rubba
åsikten, att förordnandet såsom vikarie avsåge just arbetsuppgiften
vikariatet. Formen för medelanskaffningen borde nämligen ej
sammanblandas med arbetsuppgiften. Vikariatets karaktär
framträdde för övrigt tydligt, då det vore fråga om ett vakansvikariat
och medel alltså funnes disponibla på annat sätt än genom
anlitande av stipendiemedel. I sådant fall utginge som bekant ingen
del av docentstipendiet såsom vikariearvode; docentstipendiaten
ansåges dock icke under vikariatstiden frånträda rätten till innehav
av stipendium men finge stipendietiden förlängd med en tid, som
motsvarade den period vikariatet varat. Med hänsyn till det
anförda syntes det uppenbart, att ordet »befattning», i § 12 av det
K. Br. icke kunde avse professorsvikariat — ett tillfälligt
uppdrag — utan en befattning av t. ex. den karaktär, som det i
detta fall vore fråga om, amanuensbefattning vid myntkabinettet.
Då arvodet för denna »befattning» jämte »stipendiet» icke
uppginge till 8,200 kr. för år, kunde alltså icke någon nedsättning av
amanuensarvodet vara påkallad, även om stipendiaten bleve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
