Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
14.
Fråga, huruvida befattningshavare är berättigad att jämlikt lagen
om semester d. 17 juni 1938 komma i åtnjutande av semester, har
ansetts icke kunna prövas av KammarR.
17 § 1 st. ovannämnda lag lyder:
Mål, som avse tillämpningen av denna lag, upptagas och
avgöras av allmän domstol; dock att mål beträffande arbetstagare,
vilkas arbetsavtal regleras av kollektivavtal, skola anhängiggöras vid
arbetsdomstolen.
Hos K. B. i Södermanlands län anhöll häradsskrivaren K.
Söderlund, att honom måtte beviljas semester under tiden d. 30 juli
—d. 8 aug. 1939 enligt lagen om semester d. 17 juni 1938.
Genom beslut d. 24 juli 1939 har K. B., enär semesterlagen icke
vore tillämplig å häradsskrivare, prövat lagligt lämna
ansökningen utan bifall.
I besvär hos KammarR. har Söderlund yrkat, att han måtte
förklaras vara enligt nämnda lag berättigad till semester under 6
dagar, därvid Söderlund anförde följande: Semesterlagen ägde
tillämpning å arbetstagare i allmän tjänst med undantag för
sådana arbetstagare hos Staten, för vilka gällde särskilda
föreskrifter rörande semester. För häradsskrivare funnes ingen lagstadgad
semester. Häradsskrivare hade visserligen rättighet till 30 dagars
ledighet mot avstående av vissa löneförmåner till avlöning åt
vikarie, men begreppet semester innebure enligt vanligt språkbruk
ledighet med bibehållande av alla löneförmåner.
Målet avgjordes av KammarR. d. 7 sept. 1939, därvid KammarR.
(kammarr.r :t von Sydow, föredragande, byråchefen Ripe,
kammarr.r^ Engblom, och assessorn Neuendorff), enär det enligt 17 §
lagen om semester d. 17 juni 1938 tillkomme allmän domstol eller
arbetsdomstolen att upptaga och avgöra mål, som avsåge
tillämpningen av samma lag, samt vid sådant förhållande KammarR. icke
kunde pröva förevarande besvär, fann skäligt lämna besvären
utan avseende.
3—393115. Kammarrättens årsbok 1939.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
