Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
all synnerhet gällde detta första ringens kurs, där det
kulturhistoriska momentet intoge en alldeles särskilt dominerande plats.
Kunde det då bestridas, att fördjupade insikter i antikens och
renässansens kultur bleve till gagn för undervisningen?
Forssberg yrkade därför, att han måtte förklaras berättigad att
under ifrågavarande ledighet åtnjuta lön mot C-avdrag.
Rektorsämbetet vid läroverket anförde i avgiven förklaring: Att
stadgandet i 6 § C 3) skulle vara tillämpligt i förevarande fall
syntes ytterst tvivelaktigt. Lagstiftarens avsikt torde här ha
varit att bereda möjlighet för viss ledighet för studier åt
läroverkslärare i lägre lönegrad och därigenom underlätta deras bemödanden
att ernå högre kompetens och därmed befordran till tjänst i högre
lönegrad. Närmast torde här åsyftas sådana studier, som krävde
längre tid än de lagstadgade ferierna eller som ej kunde bedrivas
under ferier utan måste förläggas till annan tid av året, t. ex.
terminerna vid universitet och högskolor. Huruvida här även
kunde inbegripas studier av ordinarie lektorer, vilka önskade genom
fortsatt vetenskaplig verksamhet och författarskap ytterligare
stärka sina lärdomsmeriter, framginge ej utan vidare av ordalydelsen
av bestämmelsen i fråga. Och under alla förhållanden ansåge
ämbetet, att här ej sådana studier avsåges, som kunde utan olägenhet
företagas under ferier; till detta slag av studier hörde
uppenbarligen de av Forssberg nyligen bedrivna, för så vitt man kunde
döma av hans egna uppgifter härutinnan. Forssberg åberopade
dessutom bestämmelsen i 6 § C 2), där det talades om kortare
ledighet för vårdande av angelägenheter inom viss
personalsammanslutning, som avsåge bl. a. att främja med undervisningsväsendets
utveckling förbunden yrkesutbildning. Enär Forssbergs arbete
under tjänstledigheten icke haft något som helst samband med en
dylik personalsammanslutning, gåve detta ställe i författningen
givetvis intet stöd åt hans yrkande. På grund av vad sålunda
anförts bestrede ämbetet för egen del Forssbergs rätt till det lägre
avdrag, som han i sina besvär påyrkade.
Allmänna lönenämnden, vars utlåtande införskaffades, framhöll,
att uttrycket »studier för vinnande av högre lärdomsmeriter»
torde få anses åsyfta dels studier, som avsåge att leda till avläggande
av högre examen eller komplettering av redan avlagd examen med
nytt ämne eller vinnande av högre vitsord i visst ämne, dels ock
studier för avläggande av disputationsprov. Då intetdera av dessa
fall vore förhanden i det föreliggande ärendet, avstyrkte
lönenämnden bifall till besvären.
Målet avgjordes i K ammar R. d. 6 juni 1940, därvid KammarR.
(kammarr.r:t von Sydow, byråchefen Ripe, kammarr.r :t Wikström,
föredragande, och assessorn Neuendorff) fann besvären icke
kunna vinna bifall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
