- Project Runeberg -  Kammarrättens årsbok. Avd. I. Avlöningsmål m.m. / 1940. Sextonde årgången /
19

(1925-1948)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

19

gen med 178 kr. av t. f. landskamreraren E. Huss, t. f.
landssekreteraren G. Hellström och länsbokhållaren G. Harvard, med 238 kr.
av landssekreteraren E. Montell, Huss och Harvard, med 120 kr.
av Montell, Huss och t. f. länsbokhållaren G. Heimer, med 59 kr.
av t. f. landskamreraren J. Lind, Hellström och Harvard, med 59
kr. av landskamreraren G. Lekänder, t. f. landssekreteraren S.
Nilsson och t. f. länsbokhållaren B. Kellgren, med 180 kr. av Lekänder,
Montell och Harvard, med 59 kr. av Lekänder, Montell och Heimer
samt med 61 kr. av Lekänder, Hellström och Harvard.

Lekänder, Montell, Huss, Hellström, Nilsson, Lind, Harvard,
Kellgren och Heimer anförde i avgiven förklaring: Det av
revisionen åberopade prejudikatet, som ej avsåge tolkning av
bestämmelse i avlöningsreglementet för civila befattningshavare, vore ej
till-lämpligt uti ifrågavarande fall. Däremot måste man anse, att Reg.
R:s utslag d. 22 nov. 1922 (årsboken ref. 79) vore meddelat i ett
mål, som med avseende å placeringen i ortsgrupp fullständigt
överensstämde med förevarande. Med hänsyn till Reg.R:s beslut i
nämnda mål bestredes anmärkningen.

Jämväl Hellgren bestred anmärkningen.

I påminnelser yttrade revisionen: Det åberopade Reg.R:s utslag
d. 22 nov. 1922 syntes icke vara tillämpligt i förevarande fall.
Tersmeden hade nämligen genom särskilda beslut av Fångv.Styr.
dels transporterats och förordnats att i dåvarande egenskap av
assistent vid fångvårdsstaten med placering vid centralfängelset i
Norrköping fr. o. m. d. 1 jan. 1922 hava sin placering vid
straff-fängelset i Västerås, dels ock erhållit förordnande att under
allenast två månader räknat fr. o. m. sistnämnda dag uppehålla en
assistentbefattning vid centralfängelset i Malmö. Vidkommande
påståendet att det av revisionen åberopade KammarR :s utslag d. 6
dec. 1933 icke skulle vara tillämpligt i här ifrågavarande fall,
torde endast böra erinras därom, att det knappast förefunnes
anledning tillämpa andra grunder för dyrortstilläggs utgående
beträffande militära beställningshavare än i fråga om civila
befattningshavare. I såväl det militära som det civila avlöningsreglementet
hade inom de olika lönegrupperna de särskilda lönebeloppen
avvägts endast med hänsyn till dyrortsförhållandena för att bereda
befattningshavarna samma reallön oberoende av bostadsorten.
Avlöningsreglementet saknade närmare bestämmelser rörande vad som
vore att förstå med tjänstemannens stationeringsort. Därest
emellertid den plats, där tjänstemannens ordinarie tjänst vore placerad,
ovillkorligen skulle vara att anse såsom vederbörandes
stationeringsort, hade otvivelaktigt detta uttryckligen angivits i
avlöningsreglementet. Alldenstund syftet med dyrortsgrupperingen
varit att avpassa lönerna så att de svarade mot
levnadskostnaderna å de olika orterna, borde ju rätten att åtnjuta lön enligt viss
ortsgrupp vara beroende därav, att befattningshavaren på grund av
sin tjänstutövning vore bosatt å ort, tillhörande samma ortsgrupp.
Ur denna synpunkt måste det anses oriktigt, att en ordinarie
befattningshavare under förordnande å ort, tillhörande en i dyrorts-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:21:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kammar1/1940/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free