Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
gande, vore det nödvändigt, att ledamöter i hovrätterna i tur och
ordning förordnades som revisionesekreterare. Skulle ledamöter i
hovrätterna i större utsträckning vägra att tjänstgöra i Nedre
Justitierevisionen, skulle detta medföra dels att mindre
kvalificerade personer finge anlitas såsom föredragande i Högsta
Domstolen och dels att stagnation uppstode i hovrätterna, så att hela det
nuvarande systemet med utbildning av domare i hovrätterna, som
byggde på en snabb omsättning bland ledamöterna därstädes, skulle
sättas ur funktion. Det nu anförda torde visa, att en förflyttning
av ledamot i hovrätt till tjänstgöring såsom revisionssekreterare
in-nebure ett så starkt tvångsmoment, att förflyttningen kunde
hänföras till »förflyttning utan egen ansökning eller därom uttryckt
önskan». Då Bogren redan var hovrättsråd, när han erhöll
förordnande såsom revisionssekreterare, kunde förordnandet icke
hava inneburit någon befordran för honom. Avlöningen för
hovrättsråd vore ju numera — i motsats till vad tidigare varit fallet —
densamma som för revisionssekreterare. Den högre
tjänsteställning, som förut tillkommit revisionssekreterare, hade för några år
sedan avskaffats, varför hovrättsråd och revisionssekreterare vore
likställda jämväl i fråga om tjänsteställning.
I avgivet utlåtande anförde Nedre Justitierevisionen
(Hessel-gren): Någon i lag eller författning stadgad skyldighet för
ledamot av hovrätt att i sådana fall som det förevarande åtaga sig
förordnande som revisionssekreterare funnes icke. Om de unga
hovrättsledamöterna i någon större utsträckning begagnade sig av den
möjlighet som stode dem till buds att vägra mottagande av
revisionssekreterareförordnande, skulle visserligen svårigheter kunna
uppstå dels att förse Högsta Domstolen med lämpliga föredragande
clels ock att tillämpa det nuvarande systemet med utbildning av
domare i hovrätterna, vilket system byggde på en snabb
omsättning bland domarna därstädes. Det skulle även kunna tänkas, att
om svårigheter i nämnda avseenden yppades, det bleve nödvändigt
införa skyldighet för ledamot av hovrätt att åtaga sig förordnande
som revisionssekreterare. Då det emellertid finge anses ligga i
vederbörandes eget intresse — för vinnande av ytterligare befordran
på domarbanan — att förskaffa sig de meriter, som åtföljde väl
vitsordad tjänstgöring som föredragande i Högsta Domstolen,
torde den antydda utvägen med all sannolikhet icke behöva anlitas.
Den press på de unga hovrättsledamöterna att åtaga sig
revisionssekreterareförordnande, som kunde anses ligga i den nuvarande
ordningen, syntes ej kunna innebära sådant moment av tvång, som
förutsattes för tillämpning av bestämmelserna i 6 §
flyttningskostnadskungörelsen. Nedre Justitierevisionen funne sig därför böra
avstyrka Bogrens besvär.
Heyman såsom föredragande var skiljaktig och ansåg under
hänvisning till sin d. 1 okt. 1941 uttalade mening, att Bogrens besvär borde
vinna KammarRrs bifall.
Målet föredrogs d. 29 jan. 1942 i KammarRdärvid Kammar-R.
(kammarr.rrn Ehenberg, föredragande, och Wikström samt t. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
