Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
1936 anordnad jakt. Hans häst trampade ned i en fördjupning i
marken med påföljd, att hästen gick omkull. Andersson skadade
vänstra .axeln. Ersättning för sjukvården bestående i massage
utbetalades under iakttagande av motsvarande formaliteter som för
Henriks. (Läkarvården i övrigt synes Andersson hava fått
kostnadsfritt vid regementet.)
Vid granskning av regementets räkenskaper anmärkte
Arméför-valtn:s revision, att till Henriks utbetalats 832 kr. för läkararvode
och massage i anledning av skada, som Henriks ådragit sig vid
olycksfall under deltagande uti förenämnda av Göteborgs
fältritt-klubb anordnade tävlingar i hinderritt. Enär emellertid det
Henriks ågångna olycksfallet icke kunde anses hava inträffat under
tjänsteutövning, hade mot bestämmelserna i 23 §
officersavlönings-reglementet och 5 kap. tilläggsbestämmelserna ifrågavarande
kostnader icke bort bestridas av statsmedel. Revisionen yrkade
fördenskull, att generalmajoren friherre A. O. Rappe och översten G. L.
M. Salander, regementsläkaren O. A. E. Strömberg och
bataljons-läkaren L. Wassén, vilka voro för utbetalningarna ansvariga, måtte
åläggas återbetala, Rappe och Strömberg eller vilkendera gälda
gitte 234 kr., Salander och Strömberg eller vilkendera gälda gitte
432 kr. samt Salander och Wassén eller vilkendera gälda gitte
166 kr.
En likartad anmärkning framställdes ävenledes mot utbetalning
till Andersson av 45 kr. i ersättning för massage.
Återbetalningsskyldighet yrkades i denna anmärkning mot Rappe och Strömberg.
I över anmärkningarna avgiven förklaring anförde Strömberg
huvudsakligen följande: Vid föredragandet av ärenden rörande
rätt till läkarvård m. m. vid skada till följd av olycksfall i
tjänsten jämlikt 23 § officers avlöningsreglementet jämförd med 5 kap.
tilläggsbestämmelserna till samma reglemente syntes vederbörande
läkare-föredragande sakna befogenhet att ingå på ett bedömande
av om en på regementsorder kungjord kommendering vore att anse
såsom i tjänsten eller icke. Även om ett dylikt bedömande kunde
anses ingå i läkarens befogenhet och skyldighet, så hade dock i
föreliggande fall i regementsordern utsagts, att beordrandet skett
för egen utbildning, vilket utgjorde ett stöd för att
tjänsteförrättning förelegat, enär den militära tjänsten i huvudsak utgjordes av
utbildning — egen eller andras. Att kommenderingen skolat ske
utan särskild kostnad för statsverket syntes icke kunna innebära
annat, än att någon särskild kostnad i form av rese- och
traktamentsersättning icke finge utgå. Däremot syntes detta uttryck
svårligen kunna tolkas så, att vederbörande officer skulle hava att
avstå från de förmåner, som eljest tillkomme honom under
tjänstgöring, oberoende av vistelseorten.
Wassén åberopade såsom förklaring vad Strömberg anfört.
Salander uttalade i sin förklaring, att han ansåge det påtagligt
att olycksfallen skett i tjänsten.
Rappe åberopade motiveringarna i de övrigas förklaringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
