Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
Revisionen avgav påminnelser och anförde: Att på vederbörligt
håll i Finansdep:tet uttalats, att vederbörande ämbeteverk själv
ägde avgöra, huruvida det ville tillerkänna ifrågavarande tjänstemän
gottgörel|se för mistad vikariatsersättning, kunde ej ändra
revisionens inställning. Ett tillämpande härav skulle ju också, med
Carlmans tolkning, leda till synnerligen obilliga resultat.
Tjänstemän ur olika verk, som deltoge i dessa
organisationsundersökningar, skulle således vara beroende av respektive verks
givmildhet vid erhållande av gottgörelse för mistad vikariatsersättning,
varvid givetvis tjänstemännen i lönehänseende ingalunda bleve
likställda. En dylik tolkning vore ju »onekligen ganska
motbjudande. Med ovannämnda uttalande hade säkerligen ej heller
avsetts att sanktionera utbetalning’ av vikariatsersättning i sådana
fall som förevarande, där endast kortare förordnanden kunde
ifrågakomma, vilka dessutom i förväg vore ovissa. Snarare torde hava
menats, att det låge i respektive verks hand att avgöra, om de
särskilda ersättningar, som kunde ifrågakomma, vore av sådan
natur, att de kunde hänföras till »de löneförmåner, varom han
gått miste». Någon enhetlig definition på detta begrepp vore
svår att giva, och man finge givetvis döma efter
omständigheterna i det enskilda fallet. Härvidlag torde det vara svårt att pressa
in ovannämnda vikariatsersättning under detta begrepp.
Visserligen hade Carlman före d. 17 nov. 1941 ganska ofta haft
kortare förordnanden i lönegraderna A 28 och A 24, men alldenstund
sådana förordnanden ej läte sig beräkna i förväg eller inträffade
med någon slags regelbundenhet, torde ersättning härför ej
kunna hänföras till ovannämnda »löneförmåner, varom han gått
miste under tjänstledighet för uppdragets fullgörande». Metoden
att efter månadens slut uträkna de förordnanden, som skulle
hava kunnat tilldelas tjänstemannen, och därför utbetala
vikariats-ersättning verkade ganska konstruerad. Beloppet 100 kr. vore
säkerligen avsett som . en kompensation för den vikariatsersättning
och övriga tillfälliga ersättningar, varom tjänstemannen
eventuellt kunde gå miiste genom uppdraget i fråga och som
säkerligen ytterligt sällan kunde komma att överstiga 100 kr. för månad.
BiJcsräh.V. (t. f. generaldirektören RunemarJc samt byråcheferna
Arvidsson och Andersson) avslog anmärkningen.
Föredraganden, revisionskommissarien Grobgeld var skiljaktig och
fann skäligt att, med gillande av anmärkningen, förplikta följande
personer att ersätta statsverket, Löwbeer och Bergius, gemensamt eller
vilken gälda gitte, 226 kr. 65 öre, Löwbeer och von Zweigbergk,
gemensamt eller vilken gälda gitte, 85 kr. 25 öre samt Lindgren och
von Zweigbergk, gemensamt eller vilken gälda gitte, 31 kr. 65 öre,
envar av dem dock öppet lämnat att hos vederbörande söka sitt åter
efter befogenhet.
Hos KammarR. anförde amanuensen K. E. Önnesjö, å tjänstens
vägnar, besvär över Riksräk.Vrs beslut under yrkande att
anmärkningen måtte fastställas.
Löwbeer, Lindgren, von Zweigbergk och Bergius åberopade vad
de tidigare i målet anfört.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
