Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
hålla två specialfall, som ej här behandlas;, 1) att tjänstemannen är
avstängd från tjänstgöring, 2) att han hålles häktad för brott och 3)
att han undergår frihetsstraff. I de båda senare fallen erfordras från
myndighetens sida intet avstängningsbeslut. Tjänstemannen är redan,
ett dylikt beslut förutan, hindrad tjänstgöra. Fallet nr 1 avser
sådana; som, utan att vara berövade sin frihet, av någon anledning t. ex.
åtal för brott avstängts från tjänstgöring.
Under avstängning från tjänstgöring samt under frihetsberövande
skall enligt IS § tjänsteman vidkännas C-avdrag, så framt ej prövas
skäligt att låta honom uppbära någon del av avlöningen. I 1936 års
lönekommittés betänkande med förslag till civilt avlöningsreglemente
har framhållits, att vid prövning av frågan, huruvida här avsedd
tjänsteman må uppbära någon del av lönen, hänsyn i första hand bör tagas
till den omständigheten, huruvida tjänstemannen är familjeförsörjare
eller eljest har försörjningsplikt mot anhöriga. I regel torde dock —
anser kommittén — vederbörande böra under tiden vidkännas
B-av-drag, för så vitt ej alldeles särskilda 3käl motivera mindre avdrag; och
bör tjänsteman, som avstängts från tjänstgöring, förpliktas avstå
övriga med tjänsten förenade förmåner, ex. rätten till läkarvård på
statens bekostnad.
I 18 mom. 1 stycket stadgas vidare, att under vissa förhållanden
vederbörande i fallen nr 1 och 2 härovan äger utfå den del av hans lön,
som innehållits, I fallet nr 3 liar givetvis någon motsvarande
bestämmelse ej varit erforderlig. Resterande lön skall i fallet nr 1
utbetalas, när för brott häktad blir frikänd, och i andra fall, när
av-stängningsåtgärden finnes hava varit obefogad. Härunder måste
inkluderas det fall, att en för brott tilltalad men ej häktad blir frikänd.
Att i detta fall tala om att avstängningsåtgärden varit obefogad
behöver givetvis ej anses innefatta något klander mot den myndighet, som
meddelat avstängningsbeslutet, utan endast ett framhållande av att,
därest de omständigheter varit för myndigheten kända, som ledde till
frikännande, myndigheten ej bort besluta om avstängning.
Med frikännande torde ej böra likställas straffrihetsförklaring. Om
en tilltalad befinnes ha begått de åtalade gärningarna men förklaras
strafflös jämlikt strafflagen 5 kap. 5 §, förefinnes ej utan vidare
anledning att låta stadgandet i 1 mom. 1 stycket 2 punkten bliva å
honom tillämpligt. Det torde här svårligen kunna sägas att
avstängningsåtgärden varit obefogad. Grunden för avstängningen lärer
nämligen få anses hava varit ej så mycket de åtalade gärningarna i och för
sig utan fastmera den genom dessa ådagalagda’ samhällsfarligheten
eller i varje fall olämpligheten för tjänstgöring. Och denna torde vara
förhanden i lika hög’ grad, om vederbörande blir förklarad tör
»fem-femma» som om han blir dömd. Har vederbörande under
avstäng-ningstideti varit bevisligen sjuk — här åsyftas i främsta rummet det
fall att han även under nu ifrågavarande tid varit sinnessjuk — kan
visserligen tvekan uppstå, om hur man skall förfara. Å ena sidan kan
sägas, att, om en tjänsteman företer läkarintyg på att han på grund
av sjukdom är oförmögen att tjänstgöra, han bör ha ovillkorlig rätt
att få ledighet mot sjukavdrag respektive för vissa fall utan avdrag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
