Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
hon där befordrats, d. 1 juli 1931 till kontorsbiträde och d. 1 april
1944 till kanslibiträde. Redan år 1937, alltså fore sistnämnda
befordran, hade Greta Rehman sökt läkare för nedsatt hörsel på
grund av den öronsjukdom, varav hon lede. Den 1 juli 1944 eller
sålunda jämnt tre månader efter hennes befordran till kanslibiträde
hade Greta Rehman börjat den tjänstledighet för sjukdom, som
— med avbrott av tjänstledighet för havandeskap och barnsbörd
under tiden d. 1 sept.—d. 29 dec. 1944 — alltjämt fortginge. Greta
Rehman hade till stöd för sin ansökan om sjukpension åberopat
ett av vederbörande verksläkare utfärdat intyg, i vilket hon
förklarats på grund av öronsjukdom med därav följande dövhet vara
för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta sin
tjänst. Det kunde emellertid knappast med fog göras gällande, att
den, som i likhet med Greta Rehman lede av nedsatt hörsel, på
grund därav vore urståndsatt sköta biträdestjänst, detta så
mycket mindre som nedsättningen i föreliggande fall icke vore
svårare, än att vanligt samtal kunde på nära håll uppfattas. K. B.
hade icke heller gjort något uttalande därom, att Greta Rehman
icke skulle vara kapabel att sköta sin tjänst och att K. B. därför
önskade hennes avgång. StatsK. hemställde förty, att besvären
måtte förklaras icke förtjäna avseende.
I yttrande över besvären anförde K. B. följande: De Greta
Bellmans tjänst åvilande arbetsuppgifterna vore relativt kvalificerade.
Någon kontakt med allmänheten förekomme i huvudsak icke på
tjänsten. Givetvis hade Greta Rehmans hörfel varit till visst ehuru
obetydligt men för K. B. Men Greta Rehman hade under hela
sin tjänstetid i fråga om arbetsförmåga visat sådan färdighet, att
ett tjänstgöringsbetyg därutinnan skulle hava utvisat vitsordet
»ovanligt stor». Någon avmattning i Greta Rehmans
arbetsförmåga hade K. B. icke kunnat förmärka. K. B. hade, å ena sidan,
svårt för att frigöra sig från sin egen lekmannauppfattning
därom, att Greta Rehmans hörseldefekt svårligen kunde utgöra ett
verkligt hinder för bestridandet av hennes innehavande tjänst med
de uppgifter, som för det dåvarande voro lagda å denna. Det
vållade icke heller K. B. svårigheter att bereda Greta Rehman
sysslor av enklare och mindre tankekrävande art. Men i saken
förelågo, å andra sidan, läkarutlåtanden, som kategoriskt hävdade, att
Greta Rehman för framtiden vore av sjukdom oförmögen icke
blott att på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst utan även att
fullgöra tjänst med annat arbete. Med.Styr., som på K. B:s
anhållan yttrat sig i fallet, hade efter hörande av medlem av iStyr:s
vetenskapliga råd för sin del tillstyrkt bifall till Greta Rehmans
framställning om sjukpension. Den undersökande
läkaren-specialisten, lasarettsläkaren Vennerholm, hade under hand förklarat det
kategoriska oförmögenhetsbetyget så, att Greta Rehmans
hörselfel komme att förvärras av varje ansträngande arbete men att den
dittills fortskridande försämringen kunde hejdas genom frihet
från sådant arbete. Om nu Greta Rehman av dessa skäl nödgades
avgå från tjänsten, syntes det med hänsyn till hennes avsevärda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
