- Project Runeberg -  Kammarrättens årsbok. Avd. I. Avlöningsmål m.m. / 1946. Tjuguandra årgången /
34

(1925-1948)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34

ka värdefulla nya pedagogiska impulser och livsfrön, till gagn för
lärarens undervisning. Då lärarkandidater dåmera erhölle ett visst
arvode under provåret, vore det skäligt, att även de lärare, som
avlade undervisningsprov — ett supplement till provåret -— erhölle
någon lättnad i ekonomiskt hänseende. På grund därav
hemställdes, att klaganden under ifrågakomna tjänstledighet måtte få
uppbära lön med B-avdrag.

Allmänna adjunktsföreningen, som yttrat sig, anförde, att
avläggande av undervisningsprov vore att likställa med studier eller
arbetet »av betydelse för lärarens kompetens» och även »av
betydelse för undervisningsväsendet» (jfr 55 § 9 mom. 11 punkten
civila avlöningsregelmentet). Därest nämnda stadgande ej vore
tillämpligt i förevarande fall, vore det klart, att avläggande av
undervisningsprov vore att anse som en angelägenhet av synnerlig
vikt för läraren i fråga [jfr 16 § b)]. Då lärarkandidater enligt
beslut av 1945 års riksdag finge under provår uppbära ett arvode
å 2,000 kr. för läsår, vore det oskäligt, att lärare, som avlade
undervisningsprov, vilket kunde betraktas som en komplettering
av provåret, skulle avstå alla löneförmåner.

Rektorsämbetet anförde, att ämbetet reservationslöst anslöte sig
till den mening, som företräddes av klaganden och Allmänna
adjunktsföreningen. Fråga vore blott, om denna uppfattning ägde
stöd i gällande författningar. Bestämmelserna i 55 § 9 mom. 11
punkten kunde svårligen tillämpas, enär däri tydligen avsågos
specialstudier inom undervisningsväsendet eller arbete, som ledde till
speciell befattning. Avläggande av undervisningsprov syntes icke
kunna likställas med studier eller sådant arbete, enär några
studier näppeligen kunde medhinnas under den korta tid, då provet
avlades. Det återstode då att tolka uttrycket i 16 § d), vilket vore
så allmänt avfattat, att olika principer följts vid beräkning av
tjänstledighetsavdrag för avläggande av undervisningsprov. Av
betydelse vore därför, att frågan därom bleve föremål för
prövning.

I utlåtande över besvären anförde Skolöverstyr. bl. a. följande:

Det vore Styr:s bestämda uppfattning, att lärare, sakligt sett,
vid tjänstledighet för avläggande av undervisningsprov vore
förtjänt av att erhålla avlöning med allenast B-avdrag. Det vore
nämligen, icke blott av mycket stor vikt för läraren personligen
utan även av stor allmän betydelse för rättvisa i
befordringssyste-met och därmed för undervisningsväsendet i dess helhet, att lärares
undervisningsskyldighet på ett godtagbart sätt kunde bliva
vitsordad även efter genomgånget provår. I flertalet fall genomginge
lärare visserligen provår först så lång tid efter avlagd examen, att
de före provåret medhunnit viss, i många fall avsevärd
tjänstgöring såsom lärare, men i åtskilliga fall hade förekommit, att
lärare genomgått provår omedelbart efter avslutad teoretisk utbild
ning och i andra fall efter förhållandevis kort praktisk
tjänstgöring. Det vore givet, att provårsbetyget i de senare fallen icke
alltid gåve ett riktigt uttryck för lärarens undervisningsskicklig-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:22:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kammar1/1946/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free