Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
het efter ytterligare några års praktisk tjänstgöring och att behov
således kunde finnas att få hans aktuella undervisningsskicklighet
fastslagen. Men även i åtskilliga andra fall visade erfarenheten,
att en lärare kunde avsevärt förbättra sin duglighet genom
systematiskt arbete under den fortsatta praktiska tjänstgöringen. För
att provårsbetygen icke skulle spela en alltför stor roll vid
befordringarna, vore det önskvärt, att rättigheten att undergå
undervisningsprov icke alltför sparsamt begagnades.
Tjänstgöringsbetygens vitsord om undervisningsskicklighet kunde nämligen i
allmänhet icke ersätta de vitsord härutinnan, som meddelades vid
undervisningsproven, emedan enligt praxis i tjänstgöringsbetygen högsta
betyget blivit normalbetyg för de lärare, som avslutat
lärarutbildning. Styr. ansåge sålunda, att det skulle vara till båtnad för alla
parter, om avläggande av undervisningsprov bleve tämligen
vanligt. Kunde ett fastslående av att ordinarie och e. o. lärare vid
tjänstledighet för ändamålet finge avlöning med B-avdrag bidraga
till att lärare i större utsträckning än dittills avlade
undervisningsprov, hade ett ingalunda oviktigt mål nåtts.
Huruvida lärare författningsenligt ägde vid tjänstledighet för
ifrågavarande ändamål åtnjuta lön med B-avdrag vore dock
tveksamt.
De bestämmelser, som närmast kunde komma i fråga, vore de
som återfunnes i civila avlöningsreglementet 55 § 9 mom. 11
punkten, att lärare skulle vid tjänstledighet för enskild angelägenhet
vidkännas B-avdrag för viss tid, varunder han idkade studier eller
bedreve arbete, som av Styr. prövades vara av betydelse för
lärarens kompetens för viss uppgift eller befattning inom den
skolform, vid vilken läraren vore anställd, och 16 § d), att tjänsteman
skulle vid tjänstledighet för enskild angelägenhet vidkännas
B-avdrag, där ledigheten beviljades för annan [än i a)—c) nämnd]
enskild angelägenhet av vikt, dock högst 15 dagar av ett och
samma kalenderår.
För tillämpning av förstnämnda bestämmelse i förevarande fall
talade, att de studier och det arbete läraren bedreve under
tjänstledigheten, uppenbarligen icke kunde frånkännas en viss, om ock
begränsad betydelse för hans kompetens såsom lärare. Å andra
sidan vore det här dock väsentligen fråga om ett prov, och de
studier och det arbete, som resulterade i provet, hade till
huvudsaklig del fullgjorts före vistelsen vid pro vårsläroverket. Enligt
Styr:s beslut d. 20 febr. 1946 hade Styr. funnit tjänstledighet för
avläggande av undervisningsprov icke vara av sådan betydelse för
lärarens kompetens för viss uppgift eller befattning inom den
skolform, vid vilken han vore anställd, som i nämnda stadgande
avsuges.
Till jämförelse kunde nämnas, att Styr. enligt tidigare
meddelade beslut ej heller ansett nämnda bestämmelse tillämplig vid
bestämmande av löneavdrag vid tjänstledighet för genomgående av
pro vår. Här hade dock den omständigheten spelat in, att
genomgång av provår i regel erfordrades för att ämneslärare skulle vinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
