Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
gällde enligt K. K. 1910 nr 42 i fråga om regements- eller
kompaniofficer samt underofficer, att den som var gift eller
änkling erhöll dubbelt så stor ersättning som annan
beställningshavare i samma tjänstegrad. En regementschef hade bl. a. uttalat,
att skillnad ej borde göras mellan gift och ogift regementsofficer,
lika litet som mellan gift och ogift underofficer i högsta
löneklassen. Ogifta beställningshavare i dessa löneklasser önskade
nämligen i de allra flesta fall inrätta sig för eget hushåll och hade
sålunda behov av ungefär samma bostäder och samma mängd
bohag som de gifta. Marinförvaltn. hade framhållit, att ogift
officer och underofficer med eget hushåll lämnades en alldeles
otillräcklig gottgörelse för ifrågavarande kostnader för frakt m. m.
Då de sakkunniga haft att för egen del taga ståndpunkt till
frågan om den indelning av personalen, som kunde befinnas mest
ändamålsenlig för avpassande av omförmälda ersättningar, hade
de sakkunniga funnit sig böra beakta vad i framställningarna
ifrågasatts om likställande av ogift beställningshavare, som hade
eget hushåll, med den, som vore gift eller änkling. — Med särskilt
beaktande av 1918 års avlöningssakkunnigas ovan citerade
uttalande syntes anledning finnas att antaga, att eget hushåll
förutsatts skola omfatta minst en person förutom vederbörande
tjänsteman, nämligen i fråga om ogift tjänsteman antingen en tjänare
eller en person i husföreståndarinnas ställning. Ytterligare kunde
tilläggas, att lönenämnden trott sig finna visst stöd för denna
uppfattning i utformningen av 7 § K. K. 1944 nr 382, där
storleken av den ersättning, som finge utgå till befattningshavare med
eget hushåll, gjorts på visst sätt beroende av antalet av de
personer, för vilka reseersättning kunde utgå enligt 4 § samma K. K.
— Förutom vad nu berörts borde fordras, att vederbörande
tjänsteman förhyrde eller annorledes disponerade lägenhet och själv
innehade möbler och husgeråd i ungefär samma omfattning som
en gift tjänsteman i motsvarande löne- och tjänsteställning. Claus
hade i besvären givit uttryck åt uppfattningen, att eget hushåll
skulle vara för handen, så snart dessa villkor vore uppfyllda och
tjänstemannen därjämte regelbundet intoge måltider i bostaden.
Även med bortseende från att denna ståndpunkt, enligt vad av
det föregående framginge, finge anses sakna stöd såväl i
ursprunget till ifrågavarande bestämmelser som i hittills tillämpad praxis,
talade praktiska skäl mot densamma, enär det torde visa sig
ogörligt att enbart från dessa utgångspunkter verkställa en tydlig
gränsdragning mellan tjänstemän med och utan eget hushåll. —
På grund av vad sålunda anförts ansåge lönenämnden att
besvären icke borde bifallas.
KammarR. (kammarr.rrn Wikström och von Unge samt
adjungerade ledamoten Bengtsson) fann i utslag d. 18 nov. 1947 icke skäl
att göra ändring i Riksräk.V:s utslag, i vad det överklagats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
