Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
AUOTTST STRINDBERG.
SONEN [i extas].
År det sommar? Klöfvern blommar ju,
sommar-löfvet börjar, minns du då vi gick ner till de hvita
ångbåtarna och klappade dem, när de voro nymålade
och väntade på oss, då var pappa glad, då lefde han,
sa’ han, och temaböckerna tog slut! Så skulle lifvet
alltid vara, sa’ han, det var nog han, som var
pelikanen, för han plockade sig åt oss, han hade alltid
knän på byxorna och sliten sammetskrage, när vi
gick som grefvebarn ... Gerda, skynda dig. ångbåten
ringer, mamma sitter i försalongen, nej, hon är inte
med, stackars mamma! hon är borta, är hon kvar
på stranden? hvar är hon? jag ser henne inte, det
är inte roligt utan mamma, där kommer hon! — Nu
börjar sommarlofvet!
[Paus.]
[Fonddörrarna öppnas, det röda
skenet syns starkt.]
[Sonen och Gerda segna till golfvet.]
Ridå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>