Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - XVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
temperatur. Då doktorn lämnat dem, yttrade den sjuke
något till sin bror, men Levin uppfattade blott de sista
orden »din Kat’ja» och på den blick hans bror riktade på
Kitty förstod han, att denne velat berömma henne.
Brodern bad Kat’ja komma fram till sig, så kallade han sin
svägerska.
— Jag befinner mig redan betydligt bättre, — sade
han. — Se, hade jag haft er hos mig, hade jag för länge
sedan blivit frisk. Vad det är bra! — Han grep hennes hand
och drog den till sina läppar, men liksom rädd för att hon
skulle finna det oangenämt, uppgav han sin avsikt, lät den
sjunka och smekte den blott. Kitty grep hans hand
mellan sina båda och tryckte den varmt.
— Lägg mig nu på vänstra sidan, och gå se’n till sängs,
— sade han.
Ingen hörde vad han yttrade, endast Kitty begrep, vad
han menade. Hon förstod det, därför att hon oavlåtligt
höll tankarna riktade på vad han kunde behöva.
— Han vill ligga på andra sidan, — sade hon till sin
man, — han sover alltid på den. Lägg honom som han vill,
det är otrevligt att behöva kalla på tjänstefolket. Jag kan
inte. Och väl inte ni heller? — vände hon sig till Marja
Nikolajevna.
— Jag är rädd för att det inte går, om jag försöker, —
svarade hon.
Hur hemskt det än var för Levin att ta i sina armar
denna förfärliga kropp, att gripa tag i de ställen av den,
som legat dolda under täcket och som han icke velat tänka
på, antog han under sin hustrus inflytande en beslutsam
min välkänd för henne, sträckte ut armarna och fattade
tag i brodern. Trots sin styrka måste han förvåna sig över
den underliga tyngd, som fanns i dessa utmärglade
lemmar. Medan Levin lade brodern på andra sidan kännande
sin hals omklamrad av dennes väldiga, magra hand,
passade Kitty på att snabbt och ljudlöst vända kudden om,
platta till den med ett slag av handen och lägga det
gleshåriga, svettiga huvudet tillrätta på den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
