Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - XXXI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till sig själv ur stånd att kunna klargöra för sig det läge, i
vilket hon skulle komma efter att ha blivit övertygad om
hans likgiltighet. Hon tänkte, att han upphört att älska
henne, hon kände sig nära att överväldigas av förtvivlan
och till följd därav befann hon sig i en särskilt uppjagad
sinnesstämning. Hon ringde på kammarjungfrun och gick
in i sitt toalettrum. Hon sysslade denna gång mer än förr
under dessa dagar med sin klädsel, alldeles som om han efter
att ha förlorat känslan för henne skulle kunna åter fattas av
kärlek till henne, därför att hon hade en dräkt och en
kamning, som bättre passade henne.
Hon hörde en ringning på dörren, redan innan hon
hunnit bli fullt färdig.
Då hon kom ut i förmaket, var det icke hans utan
Jasjvins blick hon först mötte. Vronskij stod och såg på hennes
sons fotografier, som hon glömt kvar på bordet, och hade
ingen brådska med att få syn på henne.
— Vi har ju råkats, — sade hon och lade sin lilla hand i
Jasjvins väldiga hand. Denne stod där helt förbryllad,
vilket verkade särskilt egendomligt hos en man med så väldig
växt och grova anletsdrag. — Vi träffades förra året vid
kapplöpningen. Låt mig få dem, — sade hon och tog med
en snabb handrörelse sonens fotografier från Vronskij, som
fortfarande stod och såg på dem, och fästade samtidigt med
en uttrycksfull glimt i blicken sina ögon på honom. — Har
löpningarna lyckats bra i år? Jag har i stället för att se dem
sett på löpningarna på Corso i Rom. Ni lär ju förövrigt
inte tycka om livet i utlandet, — sade hon med ett älskvärt
leende. — Jag känner er och har reda på alla era tycken,
fast jag så obetydligt träffat er.
— Det är beklagligt av den anledningen att mina
tycken för det mesta är dåliga, — sade Jasjvin och bet i sin
vänstra mustasch.
Efter att en tid ha samspråkat och märkt, att Vronskij
tittat på klockan, frågade Jasjvin henne, om hon tänkte
stanna länge i Petersburg, rätade upp sin väldiga figur och
tog efter mössan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
