Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - XXXI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Det tycks inte bli länge, — sade hon förläget med en
blick på Vronskij.
— Träffas vi då inte mer? — sade Jasjvin vänd mot
Vronskij och reste sig. — Var äter du middag?
— Kom hit till mig på middag, — sade Anna
beslutsamt liksom förargad på den förlägenhet, som nyss kommit
över henne, men hon rodnade såsom alltid, då hon inför en
ny person kom att göra en antydning på sin belägenhet. —
Middagen här på hotellet är inte vidare bra, men på så vis
kan ni åtminstone träffa honom. Det är ingen av
kamraterna från regementet Alexej tycker så mycket om som er.
— Det gör mig glad, — sade Jasjvin med ett leende,
varav Vronskij kunde märka, att Anna gjort ett mycket
behagligt intryck på honom.
Jasjvin tog avsked och gick, Vronskij stannade kvar.
— Skall du också ge dig av? — sade hon till honom.
— Jag måste. Jag har redan försinkat mig, — svarade
han. — Gå, jag kommer strax efter! — ropade han till
Jasjvin.
Hon grep om hans hand och såg på honom med oavvänd
blick, i tankarna sökande efter vad hon skulle säga för att
hålla honom kvar.
— Vänta, jag har något att säga, — hon tog hans korta
och fasta hand och drog den mot sin hals. — Du har väl
ingenting emot, att jag bad honom komma till middagen?
— Det var förträffligt gjort av dig, — sade han med ett
tryggt leende, som blottade hans kraftiga tänder, och han
kysste hennes hand.
— Alexej, du har väl inte ändrat dig i ditt förhållande
till mig? — sade hon tryckande hans hand i båda sina. —
Alexej, jag har blivit utpinad här. När reser vi?
— Snart, snart. Du kan inte tänka dig, vad det är
svårt för mig också att uppehålla mig här, — sade han och
drog tillbaka sin hand.
— Nå, gå, gå! — utbrast hon med sårad känsla och gick
snabbt bort från honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
