Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det är dock av särskild vikt», yttrade Sergej Ivanovitj till sig
själv, medan samtidigt en känsla sade honom, att denna
synpunkt för honom personligen icke alls kunde anses vara
av vikt, utan på sin höjd i andras ögon kunde nedsätta det
poetiska i hans roll. »Men frånsett detta, hur mycket jag
än söker, kan jag inte finna något annat att anföra mot
denna min känsla. Om jag ville träffa mitt val uteslutande
ledd av förnuftet, skulle jag inte kunna finna något bättre!»
Hur många kvinnor och flickor han än drog sig till
minnes av dem han känt, kunde han icke erinra sig någon, som
till den grad hos sig förenade alla de egenskaper, som han
kallt tänkande på saken önskade se hos en hustru. Hon
hade ungdomens hela behag och friskhet, men var icke
något barn längre, och om hon höll av honom, så gjorde hon
det medvetet såsom en kvinna bör göra: det var en
synpunkt. För det andra: hon stod icke blott långt borta från
stora världens nöjen, hon hade avsmak för dem, och
samtidigt kände hon till den fina världens ton och kunde skicka
sig som en kvinna ur de bästa kretsar, hade det
umgängessätt, utan vilket Sergej Ivanovitj icke kunde tänka sig en
följeslagerska genom livet. För det tredje: hon var religiös
och därtill icke oöverlagt from som ett barn, såsom fallet
var med Kitty, utan hennes liv var grundat på religiös
övertygelse. Till och med i små enskildheter fann Sergej
Ivanovitj hos henne allt det, som han önskade av en hustru:
hon var fattig och i ensamstående ställning, så att hon icke
skulle dra med sig en massa släktingar, som kunde störa
mannens hem, som han såg vara fallet med Kitty, utan
skulle i allt känna sig förbunden mot sin man, ett
förhållande som han alltid önskat skulle bli rådande i sitt
blivande hemliv. Och denna flicka, som hos sig förenade alla
dessa egenskaper, älskade honom. Han var blygsam av sig,
men hade icke kunnat underlåta att lägga märke till detta.
Och han älskade henne också. Den enda betänkligheten låg
i hans ålder. Men hans släkt utmärkte sig för lång livslängd,
han hade icke ett enda grått hår, ingen kunde tro att han
var fyllda fyrtio år, och han kom i håg, att Varenjka sagt,
att det var blott i Ryssland som män på femtio år anse sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
