Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Avstå den till bonden här, han nekar inte att ta den.
— Och på vad vis skulle jag avstå egendomen till
honom? Skulle jag ge honom lagfart på den, som om han
hade köpt den.
— Jag vet inte, men om det är din övertygelse, att du
inte har rätt...
— Jag har visst inte någon sådan övertygelse. Min
känsla säger mig tvärtom, att jag inte har rätt att avstå
den, att jag har förpliktelser både mot jorden och mot min
familj.
— Nej, vänta litet, om du anser, att denna brist på
jämlikhet är orättvis, varför handlar du då inte därefter?...
— Jag handlar, men i negativ riktning, jag handlar
genom att jag underlåter att förstora den skillnad, som
förefinnes mellan mina villkor och hans.
— Nej, ursäkta mig, det är en paradox.
— Ja, det är en något sofistisk förklaring, — instämde
Veslovskij. — Å, se husbon’! — yttrade han till bonden, som
trädde in i ladan genom den knarrande dörren. — Har du
inte lagt dig än?
— Nej, än är det inte att tänka på sömn för mig. Jag
trodde, att herrarna sov, och så hörde jag, att de låg och
pratade. Jag behöver hämta en krok här. Den bits väl
inte? — tillade han med en blick på en av hundarna och
klev försiktigt in med bara fötter.
— Var skall du sova?
— Vi ska vakta hästarna i natt.
— Å, en sådan natt! — sade Veslovskij, som kastat en
blick ut genom den stora öppna dörrens fyrkant och
betraktade stugknuten och de framför denna stående frånspända
vagnarna. — Hör, någon sjunger! Det är kvinnoröster. De
sjunger riktigt bra. Vilka sjunger, husbon’?
— Det är arbetsflickor från herrgården här bredvid.
— Låt oss ta en promenad! Vi sover i alla fall inte.
Oblonskij, kom, så går vi!
— Ja, skall jag ligga eller gå? — sade Oblonskij och
sträckte på sig. — Jag vet inte vilket. Det är så skönt att
ligga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
