Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen - XXX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och ber honom uppställa sig som kandidat. Och så greve
Vronskij... jag ämnar inte göra honom till min vän, han
bjöd mig till sig på middag, och jag kommer inte dit...
men han tillhör i alla fall de våra, — varför skall man
göra honom till fiende. Och så frågade du Nevedovskij
om han skulle uppställa sig som kandidat. Sådant brukas
inte.
— Ack, jag förstår ingenting av det här! Det är ju idel
struntsaker, — svarade Levin buttert.
— Ja, du säger, att allt är idel strunt, men ger du dig
in på det, så vet du ingen vart.
Levin svarade ingenting, och vid varandras sida trädde
de in i stora salen.
Fastän han hade en känsla av att något mot honom
riktat försåt låg i luften och ehuru icke alla hade anmodat
honom, förklarade sig guvernementets adelsmarskalk
ändock villig att ånyo mottaga kandidatur. Allt blev tyst
i salen, sekreteraren kungjorde med högljudd stämma, att
röstning skulle företagas om gardesryttmästaren Michail
Stepanovitj Snetkovs val till guvernementets adelsmarskalk.
Adelsmarskalkarna för de olika distrikten begåvo sig
från sina bord fram till guvernementsbordet, på tallrikar
medförande valkulor, och röstningen tog sin början.
— Lägg till höger, — viskade Stepan Arkadjevitj till
Levin, då denne i sin brors följe gick fram till bordet strax
efter adelsmarskalken. Men Levin hade nu glömt bort den
plan man förklarat för honom och var rädd för att Stepan
Arkadjevitj tagit miste, då han sade »till höger». Snetkov
var ju en motståndare. Då Levin kom fram till lådan, höll
han kulan i högra handen, men efter att ett ögonblick ha
övervägt, om detta icke vore fel, flyttade han stående
alldeles framme vid lådan över kulan i vänstra handen och
lade tydligen ned den till vänster. En med saken väl
förtrogen herre, som stod bredvid lådan, förstod på blotta
rörelsen av Levins armbåge, vart dennes kula skulle hamna,
och rynkade ogillande ögonbrynen. Här hade han icke
nödigt att öva sitt skarpsinne.
Allmän tystnad inträdde så, och räkningen av kulorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
