Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde delen - XXIX - XXX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ja, jag måste fara till järnvägsstationen, och träffar jag
honom inte där, så reser jag dit ut och överraskar honom.»
Anna såg i en tidning efter tågens avgångstider. På aftonen
gick ett tåg klockan 8 och 2. »Ja, då hinner jag.» Hon sade
till om, att man skulle spänna för ett par nya hästar, och
grep sig an med att i en resväska lägga ned de saker, hon
kunde behöva för några dagar. Hon visste, att hon aldrig
mer skulle återvända till detta hus. Bland ett flertal planer,
som föresvävade henne, beslöt hon sig oklart för en. Efter
det, som komme att hända på järnvägsstationen eller på
grevinnans landställe, skulle hon resa med
Niznij-Novgorodsbanan till närmaste stad och stanna där.
På matsalsbordet var det dukat till middag. Hon gick
fram och luktade på brödet och osten, och efter att ha
förvissat sig om, att lukten av allt ätbart var henne vämjelig,
sade hon till om, att vagnen skulle köra fram, och gick ut.
Huset kastade redan sin skugga över hela den
framförliggande gatan. Det var en klar afton, och ännu varmt i solen.
Alla, både Annusjka, som följde med henne och bar
sakerna, och Pjotr, som lyfte upp dem i vagnen, och kusken,
som tydligen var missbelåten, voro henne motbjudande och
irriterade henne med sina ord och rörelser.
— Nej, jag behöver inte ha dig med, Pjotr.
— Ja, men biljetten.
— Nå, som du vill, mig gör det detsamma, — sade hon
i förargad ton.
Pjotr hoppade upp på kuskbocken, satte händerna i
sidorna och gav kusken tillsägelse att köra till stationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
