Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hängde samman med förmågan att lefva för
andra och för en idé. Resignation fanns ej
mycket af, men familjekrönikan bevarade dock
äfven denna egenskap som ett släktdrag.
Familjekrönikan berättade nämligen, att
Skogaholm varit den plats, hvilken städse
samlat släkten. Och släktkänslan var hos alla,
som hette Brandt, utvecklad, så att den
Brandt-ska släktkänslan blifvit till ett ordspråk.
Därför hade de gamla familjeporträtten samlats på
Skogaholm. Förr eller senare hade de samlats
där, liksom ättens medlemmar städse plägat
förordna, att Torsby kyrkogård en gång skulle
mottaga deras jordiska kvarlefvor. Men
familjekrönikan berättade också, att i den Brandtska
släkten bade funnits två slags folk. Somliga
hade af ärelystnad, vikingalynne eller
njut-ningsbehof drifvits ut i världen. Som krigare
hade de tumlat om med nöjet och faran, som
diplomater gästat kontinentens hof, som
ämbetsmän fått titlar och rang samt
främmande för den bygd, från hvilken de utgått, lefvat
hufvudstadsbons jäktade och förfinade lif.
Dessa porträtt var det, som prydde väggarna
på det gamla familjegodset, och dessa voro
släktens stolthet och ära. Män och kvinnor
nämndes däribland, män, hvilka bländat
världen med talanger eller mod, kvinnor, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>