Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nande och stark, som blott den förnimmer,
hvilken vet sig hafva endast en kort stunds lif
kvar och sedan ingenting mer.
Rådvill stod han stilla framför ett
kvinnoporträtt i brun mahognyram med svarta hörn.
Det var ritadt med blyerts och föreställde en
ung flicka nästan, med ögon som på ett barn
och ett drömmande vekt drag kring en själfull
mun.
I denna stund såg Magnus Brandt hela sitt
gångna lif. Han hörde musik omkring sig,
späda toner från den fina clavecinen, som nu
stod stängd. Han såg en mjuk gestalt
sjungande gå genom rummen. Omkring henne såg
han två små flickor med flätadt hår, muntra
skratt och smeksamma rörelser. Hans ungdom
steg upp emot honom, allt hvad han förlorat,
allt hvad han ägt. Han mindes, hur ljust
allting en gång var, och hur hastigt ljuset
slocknade. Innan han visste, hur allt tillgått, satt
han ju en vinternatt vid en sjukbädd, där hans
hustru låg och stred med döden. Hemska ljud
kommo honom nu i minnet, men de hade ej
skrämt honom då. Han mindes blott, hur
verkligt och nära allt det underbara, som dödens
närhet medför, kommit honom. Nu blef honom
i stället med ens allt så förvirradt och
främmande. Nu förmådde han icke längre i sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
