Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hennes nåd på Malmhyttan blef icke ond.
Hon såg tvärtom på den talande, som om hon
haft lust att skratta, men af gunst och nåd höll
denna sin lust tillbaka. Hennes ansikte fick i
stället ett fryntligt och godmodigt uttryck, och
hon såg rent af road ut, när hon böjde sig
fram, så att skenet från brasan föll öfver hennes
kraftiga haka och färgade den böjda näsan
nästan röd.
— Jaså, det menar han, sade den gamla
frun med en viss kärf humor, som var hennes
egen. Då vill jag säga honom något, och det
är, att 0111 han tror, att jag gått här och lefvat
på mina minnen, då har han lurat sig. Då
hade här allt sett annorlunda ut. Jojo men.
Minnen har jag nog, både af ett slag och ett
annat. Kärleksminnen också, om du vill veta.
Det är min sak, och jag är gammal nog att
inte behöfva skämmas för det. Men när min
man dog, så var det en lycka. Se på mig, du,
jag vet, hvad jag säger. Jag förstod det inte
då. Ty kärleken var med i spelet, och kärleken
gör blind. Men hade Vår Herre inte varit
så nådig och låtit honom få slag i rätter tid,
så hade han supit ihjäl sig senare, och då hade
fan tagit honom. Han var på god väg. Det
kan jag säga dig, min kära måg, här entre nous.
Jaha! Så var det med den saken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
