Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alltid hade Karin sett sitt lif som en leende
dröm, hvarpå hon aldrig behöft någon förklaring.
Nu hade denna dröm fått något af salighet som
aldrig förr. Icke heller nu frågade hon. Icke
heller nu kom ett hvarför på hennes läppar.
Ju närmare afskedets stund kom, desto
oroligare och mera dyster blef Sigfrid
Björnram. Karin ensam gick omkring, som hade
hennes lycka burit henne högt öfver tillvarons
sorger.
— Sörjer du icke öfver, att jag reser? sade
han en gång.
— Nej, svarade Karin.
— Kommer du icke att sakna mig?
— Hon svarade icke, endast såg på honom
och log.
— Du kommer ju alltid att vara hos mig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
