Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heder, godt och jämt lynne har hon också,
och hennes sinnelag år rättvist och fromt. Men
hon hör därför inte till dem, som låta huttla
med sig, och en flicka, som hon är, tvingar
man icke i en sak som denna. Gud ska veta,
att jag mestadels inte ger mycket för det, som
människor kalla kärlek, och när jag läser böcker
om sådant, mår jag illa. Det var heller inte i
går som jag försökte. Mer än litet fjas och
kyssande och tårar och pjunk så länge
ungdomen varar, är det sällan, och vist är det
in-rättadt af vår Herre, att sådant plägar ge sig
med åren, när människan får annat att tänka
på! Därför kan man också mestadels lugnt låta
kvinnor gå och gifta sig utan att ta det så
fasligt ömt, om de piper emot litet i början.
Ty som jag har sagt förut, det ger sig som
oftast. Man skall spara sitt medlidande, till
dess att det kniper, och inte vara ömskinnad,
förrän det behöfs. Men när det behöfs, då ska’
man se upp med båda ögonen och vara vaken.
Då ska man förstå att säga »Pass mante> i tid
och veta, att det, som duger för Per, duger inte
för Pål.
För Cecilia duger nu det äktenskap, du
velat plocka in henne i, platt inte. Och
därför gör du klokast, min kära måg, att
beskedligt stoppa pipan i säcken och låta udda vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
