Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tung dröm. Och när hon ser sig omkring och
småningom vaknar, märker Karin, att hon är
midt ute i skogen.
Stigen känner hon väl. Den leder rätt in
i urskogen, där granarna stå tätt, och stenarna
äro täckta af den djupa, mörkgröna mossan.
Utan att hon tänker öfver någonting, verkar
skogens lugna stillhet på hennes själ. Hon
kämpar icke längre. Fram mot det, som måste
komma, går liten Karin nu. Hvarken
upprorisk eller tvekande känner hon sig. Ondt
gör det inom henne, mycket ondt. Det som
skett, har icke kommit från henne själf. Utan
att hon kunnat göra något till eller ifrån, har
det kommit, och där hon går fram under de
höga granarna, där solljuset faller dämpadt,
och tystnaden blir allvarlig och djup, känner
hon det ej, som stode hon i begrepp att gifva
ett offer. Hon gör det ej heller. Inom henne
är allt i oro och vånda. Hon går som den,
hvilken varit fången i en dröm. Så vacker har
drömmen varit, att hon ej vill vakna. Ty i
samma stund hon det gör, är drömmen borta,
och hon ville somna om för att åter få fånga
den. Men vakna måste hon dock, och när
hon gjort det, är drömmen sin kos. och allt
livad hon drömde, var en villa.
Längre och längre in i skogen går Karin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
