Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en lycka, som undgått honom, och en lång
resa, hvilken han en gång gjort, därför att han
älskat sina döttrar för högt.
Fru Karin Skotte blef moder till många
barn, och hennes lif blef fullt af arbete.
Barnen blefvo hennes lycka, lade beslag på henne,
gåfvo hennes tankar sj^selsättning och gjorde
hennes tillvaro rik. Hon aktade och ärade sin
man, men hon älskade sina barn, och hon var
lycklig, emedan hon såg, att just så ville Fabian
hafva henne. Ju flera barn fru Karin fick,
desto högre älskade hon dem, icke blott alla,
utan hvar och en för sig. Genom barnen
utplånades hon liksom själf i sina egna ögon,
blef till för dem, blef mor helt och hållet och
ingenting annat än mor.
En mor blef hon äfven, icke blott för sina
barn, utan för alla dem, som bodde rundt om
henne i arbetarnes bostäder eller de små
byggnaderna ute på ägorna eller inne i skogen.
De gamla vännerna från barndomen såg hon
dö, en efter annan af dem hjälpte hon till en
hederlig svepning och en anständig begrafning.
Men efter dem kommo nya till, och Karin
Skotte räckte till för alla. Ända in i åldern
kände hon det, som när _hon var barn, att inga
andra förstod hon så lätt, med inga kunde hon
tala så som med folket på den gård, där de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
