Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Toleranser - ISA-toleranser
 
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK STANDARD
SiS
ISA-Toleranser
Introduktion
SMS—501
Sida 11,501 a
NLEDNING
Det internationella toleranssystemet, i det följande kallat ISA*-systemet är
resultatet av det arbete, som en vid den internationella
standardiseringskonferensen i Prag år 1928 tillsatt internationell kommitté, ISA-3, under ledning av
Deut-scher Normenausschuss, utfört. Kommitténs uppgift var att skapa ett
internationellt antagbart toleranssystem, som kunde ersätta alla befintliga nationella
toleranssystem. Det visade sig for detta ändamål nödvändigt att överlämna
uppgiften till ett av fackmän från några länder bestående arbetsutskott. De i
arbetsutskottet representerade länderna voro: Frankrike, Schweiz, Sverige,
Tjeckoslovakien och Tyskland.
Arbetsutskottets förslag diskuterades vid den internationella
standardiseringskonferensen i Stockholm i sept. 1934 och godkändes som slutgiltigt internationellt
förslag. Avsikten är emellertid att komplettera denna färdiga del av
ISA-syste-mer med toleranser för diametermått, större än 500 mm ävensom med eventuellt
erforderliga   nya.   redan   ifrågasatta   passningar,   såsom   ytterligare   press-   eller
krymppassningar.
Det  slutgiltiga  internationella  förslaget,  fastställt  som  svensk  standard   i   dec.
1934, återgives  i  det följande.
B.    DEFINITIONER:
Definitionerna  öro  desamma  som   hittills  gällt  för  SMS-systemet,   men   utgivas
dock  på grund  av vissa tillägg  i  ny  upplaga, SMS-101A, sida 10,01,
C.    ISA-SYSTEMETS  GRUNDER
1)   Beteckningsprincip
ISA-toleranssystemet är i flera avseenden likt SMS-toleranssystemet. Sålunda
förekomma i båda såväl hälet bas som axeln bas och baserna äro i båda
systemen förlagda så, att toleransgränsen pä bearbetningssidan sammanfaller med
nominella måttet. I bägge systemen betecknar H resp. h bashål resp. basaxlar, och
bokstäverna G t. o, m. A resp. g t. o, m. a beteckna häl resp. axlar, vilka, parade
med bos axeln resp. bashålet, giva en serie av allt lösare, rörligare passningar,
medan analogt bokstäverna ] t. o. m. Z respr  t o. m. z beteckna hål resp, axlar,
som med basaxeln resp. bashålet giva en sene av allt härdare mellan- och
press-passningar. For undvikande av forväxlingar ha bokstäverna, J, L, O och W
liksom motsvarande sma bokstäver ei använts, ej heller sådana bokstäver, som
icke förekomma internationellt,  såsom  Q,  A,  A och  O  resp.  q,  a,  ä och ö.
Den asymmetriska forläggningen av toleransomradena for bashål och basaxlar
medför, att parning av bashal och basaxel, H och ii, städse giver en rörlig
passning   med   minsta  möjliga spel.    Denna  benämnes   i  allmänhet skjutpassning,
2)   Diametergrupper
For att begränsa antalet avmått, så att de lätt kunna återgivas på tabeller,
har en gruppindelning av de nominella matten skett. Denna är baserad på
redan vedertagen, internationell praxis for nom. matt t. o. m. 180 mm. For större
mätt  följes   med   början  vid  250  mm den  internationellt standardiserade,  geome-
triska talserien n;r 10 med kvoten  10 angiven i SMS-400. For vissa passningar
med mycket stora, positiva eller negativa spel har en tätare gruppindelning visat
sig  nödvändig.   Vad  de stora  matten  250 mm  och  större  beträffar, följer grupp-
"ISA  betyder  International   Federation   of National Standardizing Associations.
(Fastställd  i  dec.  1934)
SVENSK STANDARD
t
ISA-Toleranser
Introduktion
SMS —501
Sida 11.501 b
indelningen den ävenledes i SMS-400 angivna geometriska serien n:r 20 med kvo-
ten   1   10.    För små  nominella mätt har den tätare serien erhållits genom lämplig
uppdelning  av den  glesare serien.   Resultatet framgår av följande tabell:
Gränsvärden for diametergrupper
Normal  serie   1   3   6   10          18           30          50          80             120                      180 mm
Tät serie            1   3   6   10   14   18   24   30   40   50  65   80   100   120   140   160   180 mm
>––––––––––––– serie 10t SMS-400–––––––––––––
Normal  serie                     250             315             400             500             630 mm  etc.
Tät serie           200   225   250   280   315   355   400   450   500   560   630 mm etc.
–––––––––––––serie 20, SMS-400–––––––––––––
3)  Grundtoleranser
IS A-toleranssystem et innehåller med avseende på toleransområdenas storlek
olika noggrannhetsgrader. Grad 1 är den noggrannaste och har minsta möjliga
toleransområden. Graderna 1 t. o. nr 4 äro avsedda for toleranssättning av
mat-verktyg.   Passningar Öro sålunda icke standardiserade  i dessa grader.   Gradernc
5 t. o m. 11 äro avsedda for passningar och ligga alltså till grund för de
stan-dardiserade avmått, med hjälp av vilka passningskombinationer bildas. De grövre
graderna 12 t. o. m. 16 äro uteslutande avsedda att innehålla ett urval av
toleransföreskrifter, lämpliga för toleranssättning av mätt på diverse marknadsvaror
såsom  diametrar  på draget och  valsat  material,  sexkantmaterial,  gap  i  skruv
nycklar  etc.
Vid  beteckning av toleranser användas enligt ovan bokstäver för angivande a^
toleransområdets läge i förhållande till nollinjen.   Bokstaven åtföljes av en siffer
beteckning   angivande  graden.    Med  t.  ex.  H8 förstås  alltså ett  toleransområdi
så placerat  i  förhållande till nollinjen, som bokstaven H antyder och av den stor
lek, som 8:e graden föreskriver.   I ISA-systemet betecknar gradsiffran en för varp
diametergrupp fastställd vidd hos toleransområdet, oavsett bokstavssym
bolen.   Häri  ligger alltså en väsentlig skillnad gentemot SMS-systemet.   Då mai
vid  parning av hål och axlar i  regel önskar större toleransområde för  hålet äi
för axeln,  måste  man  i  ISA-systemet välja  hålet  i  en  annan  grad  än   axeln.    D<
vanligaste passningarna erhållas genom parning av axlar i en grad med hål i när
mast  grövre grad.
De för  varje  grad   gällande  vidderna  hos  toleransområdena  äro  för   mattorn
rådet  1—500  mm   grundade  på formeln:    IT       k     i,  där  »IT»  är  toleransområ
dets  vidd,   »k»  en  för  varje  grad fastställd  konstant och  »i» den s. k, tolerans
enheten, vars storlek  bestämmes av formeln:
i      0,45   ’D   " 0>001   D>
där   »D»   är nominella måttet  i   mm  och »i» fäs  i   U-   Vid uträkning av tolerans
enheten   för   ett   visst   måttområde   insattes  för »D» geometriska mediet mella
mättområdets gränsvärden.
För  6:e  graden  är  k   - 10, och för  grövre  grader följer  k  den   i   SMS-400  ar
givna geometriska serien med  kvoten   l   10.   För de finare graderna äro toleran:
områdenas  vidder  valda  empiriskt.
De sålunda erhållna vidderna,   som   benämnas  grundtoleranser,   framgå  a
tabell SMS-502.
4) Toleransgränser
De nominella avmåtten bestämma arbetsstyckets ideella gränsvärden, mella
vilka arbetsstyckets dimensioner inklusive mätfel skola befinna sig. De utgör
därför  principiellt  de  gränsvärden  som  ligga  till  grund  för tillverkningen.
(Fastställd  i dec. 1934)
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
 
