- Project Runeberg -  Karlebo handbok / 1 upplagan, 1936 /
186-187

(1936) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Toleranser - ISA-toleranser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSK STANDARD

SiS

ISA-Toleranser

Introduktion

SMS—501

Sida 11,501 a

NLEDNING

Det internationella toleranssystemet, i det följande kallat ISA*-systemet är
resultatet av det arbete, som en vid den internationella
standardiseringskonferensen i Prag år 1928 tillsatt internationell kommitté, ISA-3, under ledning av
Deut-scher Normenausschuss, utfört. Kommitténs uppgift var att skapa ett
internationellt antagbart toleranssystem, som kunde ersätta alla befintliga nationella
toleranssystem. Det visade sig for detta ändamål nödvändigt att överlämna
uppgiften till ett av fackmän från några länder bestående arbetsutskott. De i
arbetsutskottet representerade länderna voro: Frankrike, Schweiz, Sverige,
Tjeckoslovakien och Tyskland.

Arbetsutskottets förslag diskuterades vid den internationella
standardiseringskonferensen i Stockholm i sept. 1934 och godkändes som slutgiltigt internationellt
förslag. Avsikten är emellertid att komplettera denna färdiga del av
ISA-syste-mer med toleranser för diametermått, större än 500 mm ävensom med eventuellt
erforderliga nya. redan ifrågasatta passningar, såsom ytterligare press- eller

krymppassningar.

Det slutgiltiga internationella förslaget, fastställt som svensk standard i dec.

1934, återgives i det följande.

B. DEFINITIONER:

Definitionerna öro desamma som hittills gällt för SMS-systemet, men utgivas
dock på grund av vissa tillägg i ny upplaga, SMS-101A, sida 10,01,

C. ISA-SYSTEMETS GRUNDER

1) Beteckningsprincip

ISA-toleranssystemet är i flera avseenden likt SMS-toleranssystemet. Sålunda
förekomma i båda såväl hälet bas som axeln bas och baserna äro i båda
systemen förlagda så, att toleransgränsen pä bearbetningssidan sammanfaller med
nominella måttet. I bägge systemen betecknar H resp. h bashål resp. basaxlar, och
bokstäverna G t. o, m. A resp. g t. o, m. a beteckna häl resp. axlar, vilka, parade
med bos axeln resp. bashålet, giva en serie av allt lösare, rörligare passningar,
medan analogt bokstäverna ] t. o. m. Z respr t o. m. z beteckna hål resp, axlar,
som med basaxeln resp. bashålet giva en sene av allt härdare mellan- och
press-passningar. For undvikande av forväxlingar ha bokstäverna, J, L, O och W
liksom motsvarande sma bokstäver ei använts, ej heller sådana bokstäver, som
icke förekomma internationellt, såsom Q, A, A och O resp. q, a, ä och ö.

Den asymmetriska forläggningen av toleransomradena for bashål och basaxlar
medför, att parning av bashal och basaxel, H och ii, städse giver en rörlig
passning med minsta möjliga spel. Denna benämnes i allmänhet skjutpassning,

2) Diametergrupper

For att begränsa antalet avmått, så att de lätt kunna återgivas på tabeller,
har en gruppindelning av de nominella matten skett. Denna är baserad på
redan vedertagen, internationell praxis for nom. matt t. o. m. 180 mm. For större
mätt följes med början vid 250 mm den internationellt standardiserade, geome-

triska talserien n;r 10 med kvoten 10 angiven i SMS-400. For vissa passningar
med mycket stora, positiva eller negativa spel har en tätare gruppindelning visat
sig nödvändig. Vad de stora matten 250 mm och större beträffar, följer grupp-

"ISA betyder International Federation of National Standardizing Associations.
(Fastställd i dec. 1934)

SVENSK STANDARD

t

ISA-Toleranser

Introduktion

SMS —501

Sida 11.501 b

indelningen den ävenledes i SMS-400 angivna geometriska serien n:r 20 med kvo-

ten 1 10. För små nominella mätt har den tätare serien erhållits genom lämplig
uppdelning av den glesare serien. Resultatet framgår av följande tabell:

Gränsvärden for diametergrupper

Normal serie 1 3 6 10 18 30 50 80 120 180 mm

Tät serie 1 3 6 10 14 18 24 30 40 50 65 80 100 120 140 160 180 mm

>––––––––––––– serie 10t SMS-400–––––––––––––

Normal serie 250 315 400 500 630 mm etc.

Tät serie 200 225 250 280 315 355 400 450 500 560 630 mm etc.

–––––––––––––serie 20, SMS-400–––––––––––––

3) Grundtoleranser

IS A-toleranssystem et innehåller med avseende på toleransområdenas storlek
olika noggrannhetsgrader. Grad 1 är den noggrannaste och har minsta möjliga
toleransområden. Graderna 1 t. o. nr 4 äro avsedda for toleranssättning av
mat-verktyg. Passningar Öro sålunda icke standardiserade i dessa grader. Gradernc

5 t. o m. 11 äro avsedda for passningar och ligga alltså till grund för de
stan-dardiserade avmått, med hjälp av vilka passningskombinationer bildas. De grövre
graderna 12 t. o. m. 16 äro uteslutande avsedda att innehålla ett urval av
toleransföreskrifter, lämpliga för toleranssättning av mätt på diverse marknadsvaror
såsom diametrar på draget och valsat material, sexkantmaterial, gap i skruv

nycklar etc.

Vid beteckning av toleranser användas enligt ovan bokstäver för angivande a^

toleransområdets läge i förhållande till nollinjen. Bokstaven åtföljes av en siffer

beteckning angivande graden. Med t. ex. H8 förstås alltså ett toleransområdi

så placerat i förhållande till nollinjen, som bokstaven H antyder och av den stor

lek, som 8:e graden föreskriver. I ISA-systemet betecknar gradsiffran en för varp

diametergrupp fastställd vidd hos toleransområdet, oavsett bokstavssym

bolen. Häri ligger alltså en väsentlig skillnad gentemot SMS-systemet. Då mai

vid parning av hål och axlar i regel önskar större toleransområde för hålet äi

för axeln, måste man i ISA-systemet välja hålet i en annan grad än axeln. D<

vanligaste passningarna erhållas genom parning av axlar i en grad med hål i när

mast grövre grad.

De för varje grad gällande vidderna hos toleransområdena äro för mattorn

rådet 1—500 mm grundade på formeln: IT k i, där »IT» är toleransområ

dets vidd, »k» en för varje grad fastställd konstant och »i» den s. k, tolerans
enheten, vars storlek bestämmes av formeln:

i 0,45 ’D " 0>001 D>

där »D» är nominella måttet i mm och »i» fäs i U- Vid uträkning av tolerans

enheten för ett visst måttområde insattes för »D» geometriska mediet mella

mättområdets gränsvärden.

För 6:e graden är k - 10, och för grövre grader följer k den i SMS-400 ar

givna geometriska serien med kvoten l 10. För de finare graderna äro toleran:

områdenas vidder valda empiriskt.

De sålunda erhållna vidderna, som benämnas grundtoleranser, framgå a

tabell SMS-502.

4) Toleransgränser

De nominella avmåtten bestämma arbetsstyckets ideella gränsvärden, mella
vilka arbetsstyckets dimensioner inklusive mätfel skola befinna sig. De utgör
därför principiellt de gränsvärden som ligga till grund för tillverkningen.

(Fastställd i dec. 1934)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 17:49:30 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karlebo/1936/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free