Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Toleranser - ISA-toleranser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVENSK STANDARD
f
ISA-Toleranser
ntroduktion
SMS-501
Sida 11,501 c
Såsom framgår av SMS-101A, finnas emellertid olika arter av toleransgränser,
beroende -eke blott pä. vilken sida av toleransområdet — bearbetningssidan eller
kasseringssidan — det är fråga om. utan även därpä, om toleransgränsen gäller
mätverktyget__ nytt eller slitet — eller arbetsstycket. I senare fallet uppkommer
dessutom en skillnad därigenom, att det emellanåt kan fordras, att en
toleransgräns under inga omständigheter overskrides. medan det i andra fall är vanligt
att tolka toleransgränsen som en gräns, vilken icke får överskridas vid vanlig
praktisk mätning, d. v, s. utan att hänsyn tages till de felaktigheter, som
eventuellt vidlåda en dyhk mätning.
De olika förekommande arterna av toleransgränser för nominella matt upp
t. o. m. 180 mm framgå av exempel, givna i fig, 64 a och 66 a, och för mått över
180 mm, i fig. 64 b och 66 b, SMS-502.
I ISA-toleranssystemet finnas bestämmelser för alla olika toleransgränser eller
för de a/mått. som bestämma desamma. I dessa bestämmelser gores en
väsentlig skillnad mellan dem, som hänföra sig till nominella mått under och över 180
mm. Denna skillnad är motiverad av att osäkerheten vid mätning växer med
växande mattvärden. Ju större det nominella måttet är, desto större måste
därför marginalen mellan garanterad toleransgräns och genom arbetsmätverktyg
fastställd toleransgräns vara. Det har ansetts lämpligt att, såsom fig. 64 b och 66 b
antyda, infora en extra säkerhetsmarginal, betecknad med symbolen tt, för mått
över 180 mm.
Då man for närvarande i de flesta verkstäder använder fasta
toleransmätverk-tyg, innehåller ISA-sys temet därjämte ri kr linjer for val av to le ra nsm ät verk ty g
samt bestämmelser över tillverkningstoleranser for toleransmätverktyg och deras
tillåtna slitning. Dessutom finnan bestämmelser for tillverkning av
kontrollbric-kor, vilka utgöra grunden for kontrolleringen av axlar medelst hakmått.
Den utökning av det nominella toleransområdet, som betecknas med y for hål
och y^ for axlar, och vilken är motiverad av, att vanliga, i marknaden
förekommande, fasta mdtverktyg skulle fa alltför ringa livslängd, därest ingen slitning av
desamma tillätes utöver den nominella toleransgränsen, skall enligt fattat beslut,
om moligtP undvikas. Avsikten ar att, sa snart den tekniska utvecklingen av
rnätverktygen det tillåter (genom införandet av mätverktyg med förkrom ad e
eller nitrerhärdade mätytor el. dyk), revidera bestämmelserna så, att y och yi
bortfalla.
Under det att ISA-systemcts nominella toleransgränser för arbetsstyckena äro
att betrakta som slutgiltigt fastställda, galla sålunda bestämmelserna för
mat-verktygen, såsom tillverkningstoleranser och slitning, endast preliminärt. Den
framtida revideringen av dessa bestämmelser skall ha följande mål for ögonen:
a) Större säkerhet for att arbetsstycken, som kontrollerats med fasta
standardiserade mätverktyg och därvid befunnits godkända, verkligen ligga inom
de ideella gransvärdena.
b) Tillverkningens underlättande genom att i största möjliga man forstora
mi-nimitolcranserna, vilka forkropphgas av måtten pa nya matverktyg.
Anm. Det rekommenderas, att man inom varje land och inom varje
industriellt foretag bemödar sig att utveckla matmetoderna i ändamål att
fortast möjligt erna nämnda fordelar
Därest vid tillverkning av arbetsstycken dessa icke kontrolleras med fasta
mätverktyg, utan med matapparater, försedda med minimetrar, indikatorer eller
dylikt, skola de nominella gränsvärdena betraktas som de största tillåtna
gränsvärdena. Härvid skall hön„yn tagas till de mätfel, som kunna forefinnas även vid
des^a mätningsmetoder. Även i detta fall skola tillverkarna, med hansyn till
mät-Dsakerheter, helt principiellt tillåtas utnyttja de vid mätning med fasta
mätverktyg gällande toleransomradena.
(Fastställd i dcc. 1934)
SVENSK STANDARD
SiS
ISA-Toleranser
Introduktion
SMS—501
Sida 11,501 d
5) Regler för passningar
En passnings karaktär bestämmes i första hand av det läge, axelns och hålets
toleransområden intaga i förhållande till varandra. Utgår man från systemet
»hålet bas», bestämmes alltså passningen av axeltoleransens läge i förhållande
till nollinjen, och utgår man från »axeln bas» bestämmes den av håltoleransens
loge i förhållande till nollinjen. Emellertid inverkar givetvis även storleken hos
hålets och axelns toleransområden på passningens karaktär, varför denna är
bestämd först i och med att såväl storleken hos hålets och axelns toleransområden
som dessas lägen i förhållande till nollinjen äro givna.
För lösa passningar och presspassningar finnas bestämda matematiska formler,
efter vilka toleransområdenas lägen kunna beräknas. Löppassningar med mycket
stora spel, mellanpassningar och lätta presspassningar äro däremot empiriskt
uppställda under hänsyn tagande till bestående nationella system och till med
dessa gjorda praktiska erfarenheter.
ISA-toleranssystemet är likväl, vad passningarna beträffar, i sin helhet uppbyggt
efter vissa normer, som kunna sammanfattas i tvenne grundregler, gällande
samtliga passningar, samt tvenne passningsregler gällande lösa passningar resp,
presipassningar. Dessa regler, som följa här nedan, äro bestämmande för de
nominella avmåtten. Grundreglerna gälla exakt under det att de måttvärden,
som erhållas efter passningsreglerna avrundas till lämpliga tal i enlighet med
vissa avrundningsregler.
Grundregel 1
Den teoretiska spelvariationen (skillnaden mellan maximispel och minimispel
summan av hålets och axelns toleransområden) är lika med summan av de
använda gradernas grundtoleranser och alltså oberoende av toleransområdenas
lagen i förhållande till nollinjen.
Exempel: För diametergruppen 30—50 mm är grundtoleransen i 6:e graden
16 U och i 7:e graden 25 U (enl. SMS-502). Teoretiska spelvariationen är alltså
41 U for samtliga passningar, som erhållas vid parning av hål i 7:e graden med
axlar i 6:e graden eller vid parning av hål i 6:e graden med axlar i 7:e graden.
Grundregel 2
Passningar av vad slag de vara må, betecknade med symboler av samma
karaktär (varvid H-j exempelvis anses ha samma karaktär som J-h) och erhållna
genom parning av hål i 6:e, 7:e och 8:e graderna med axlar i resp. 5:e, 6:e och 7;e
graderna, erhålla samma teoretiska spelvariationer (maximispel och minimispel)
j såväl systemet »hålet bas» som »axeln bas».
Exempel: Passningen H6-j5 har samma spelvariation som )6-h5
» H6-k5 » » » » K6-h5
» H7-k6 » » » » K7-h6
» H8-m7 » » » » M8-h7
» H7-r6 » » » » R7-h6
Av denna grundregel följer, att inom graderna 6, 7 och 8 för hål resp. 5, 6 och
7 for axlar motsvarande utbytbarhet gäller även för kombinerade passningar
(d. v. s, passningar, som varken tillhora systemet »hålet bas» eller »axeln bas»)
t, ex, K6-J5 - J6-k5.
Passningsregel för lösa passningar
Minimispelet för lösa passningar j systemet »hålet bas» och i systemet »axeln
bas» bestämmes av bokstavssymbolen och är oberoende av toleransgraden. För
hål och axlar betecknade med samma bokstav (stor resp, liten) är minimrspelet
identiskt.
Exempel: I systemet »hålet bas» äro minimispelen { = axlarnas övre avmått
med ombytt tecken) för passningar med axlarna e7, e8 och e9 inbördes lika och
(Fastställd i dec. 1934)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
